Krav på rapportering av betalningstider kan bli verklighet

Långa betalningstider inom näringslivet är ett problem. En kartläggning som näringsdepartementet har gjort visar att de tio senaste åren har betalningstiden ökat med tre dagar. Det får konsekvenser. Leverantörerna får sämre likviditet, vilket i sin tur ger dem sämre möjligheter att utveckla sina verksamheter. I korthet: små företag agerar bank åt större företag, kommuner och landsting.   För snart ett och ett halvt år sedan bjöd närings- och innovationsminister Mikael Damberg in representanter för svenskt näringsliv till ett möte om långa betalningstider. Syftet var att inleda ett arbete där näringslivet kom överens om hur betalningstiderna ska kortas. Som komplement till den självreglering regeringen vill få till inom näringslivet vill politikerna också införa krav på rapportering av betalningstider. En promemoria har presenterats av näringsdepartementet. I den föreslås en ny lag där företag med minst 500 anställda årligen ska redovisa uppgifter om avtalade betalningstider, faktiska betalningstider och försenade betalningar. På så sätt ska det enklare gå att följa utvecklingen av betalningstiderna. Från departementets håll hoppas man också att genom att uppgifterna blir offentliga kommer företag som har långa betalningstider, eller betalar sent, att vilja ändra sitt beteende.   Den nya lagen föreslås att träda i kraft 1 januari 2019, och den första rapporteringen ska ske under juli eller augusti 2020.   Charlotta Marténg   Läs promemorian här: Krav på rapportering av betalningstider   Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat