Tillfälliga anståndsregler utökade

Ska du söka anstånd för inbetalning av skatt, moms och arbetsgivaravgifter? Nu är det hög tid.

En av åtgärderna som införts för att underlätta för företag i samband med coronapandemin är tillfälliga anståndsregler för inbetalning av skatt, moms och arbetsgivaravgifter. Enligt Skatteverket har ungefär 50 000 företag beviljats anstånd med sammanlagt cirka 47 miljarder kronor.

Nu är hög tid att se över sitt företag och söka om anstånd om det behövs. Skatteverket meddelar att 1 maj sker en automatisk överföring av obetalda skulder, där det gått ut betalningskrav, från skattekontot till Kronofogden.

”För att Skatteverket ska ha möjlighet att handlägga ansökningarna innan restföringen rekommenderas företag att ansöka om anstånd så fort som möjligt.” skriver Skatteverket på webben.

De tillfälliga reglerna har utökats och kan nu beviljas för sju redovisningsperioder. Detta gäller anstånd med inbetalning av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter. När det gäller anstånd för moms gäller högst sex redovisningsperioder för de som har momsredovisning varje månad, och två perioder för de som har kvartalsredovisning.

”Enligt de tidigare reglerna togs en avgift ut med 0,2 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad från och med månaden efter att anstånd beviljats för anstånd som beviljats efter den 5 februari. Nu sänks anståndsavgiften till 0,1 procent för dessa anstånd.” skriver Skatteverket på webben.

Kostnadsräntan ligger still på 1,25 procent.

Charlotta Marténg

Läs mer: Skatteverket om tillfälligt anstånd

Delar i 3:12-reglerna föreslås göras om

Två förslag för att förtydliga 3:12-reglerna har skickats på remiss. Reglerna rör framför allt stiftelser.

− Inte oväntat, kommenterar Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR.

I veckan har finansdepartementet skickat en promemoria med förslag om kompletteringar i de så kallade 3:12-reglerna på remiss. I ett pressmeddelande skriver departementet att syftet är att förtydliga rättsläget och därmed förhindra en ny typ av kringgåenden med hjälp av ägarstiftelser.

Förändringarna påverkar vilka företag och delägare som ska omfattas av regelverket och framför allt handlar det om fall där det finns delägare med koppling till en stiftelse som i sin tur äger aktier i företaget.

− Det är inte oväntat att regeringen nu ändrar dessa regler. Familjestiftelser är en svårfångad skvader, det vill säga en blandning av civil- och skatterätt. Stiftelserna ser därtill olika ut i olika länder, vilket försvårar tillämpning, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR.

I pressmeddelandet står att den ena bestämmelsen gäller vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag och tar sikte på situationer där en stiftelse äger andelar i företaget.

Finansdepartementet tycker att delägare som är verksamma iföretaget och samtidigt har ett bestämmande inflytande i en ägarstiftelse ska anses äga sådana andelar i företaget som ägs av stiftelsen.

Det andra förslaget handlar om tillämpningen av den så kallade utomståenderegeln.

”Den föreslagna bestämmelsen träffar fall då en stiftelse äger del i ett företag och företagets verksamma delägare eller deras närstående kan få en väsentlig del av stiftelsens medel. I sådana fall ska stiftelsens ägande inte ses som ett utomstående ägande.” skriver departementet.

− Ändringarna indikerar samtidigt tydligt att regeringen inte avser att komma med varken någon 3:12-utredning eller skattereform före valet, så som överenskommet i januariavtalet. Till dessa frågor får en ny regering återkomma efter valet, kommenterar Hans Peter Larsson.

Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022.

Charlotta Marténg

Läs mer: Promemoria Komplettering av den utvidgade fåmansföretagardefinitionen

Vårbudgeten ”Regeringen måste öka rättssäkerheten för företagen”

Regeringens vårbudget innehåller inte särskilt många nyheter som berör företagen. När det gäller de förlängda företagsstöden måste regeringen nu och myndigheterna satsa på att höja rättssäkerheten. Det säger Hans Peter Larsson, Auktoriserad Skatterådgivare FAR och skatteansvarig på FAR.

Vårpropositionen presenterades på torsdagsmorgonen. Men det mesta av regeringens planer för den ekonomiska politiken var redan känt.

I sin extra ändringsbudget för 2021 aviserade regeringen förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset

24 mars gav riksdagen klartecken till att stöden för korttidsarbete och för omställning för företag på grund av pandemin förlängs.

Efter riksdagens beslut är det möjligt att söka stöd för korttidsarbete upp till 80 procent av arbetstiden från januari till och med juni 2021. Staten står för 75 procent av kostnaden för arbetstidsminskningen.

Riksdagen sa också ja till att omställningsstödet för företag förlängs så att det också gäller under mars och april 2021. Statens anslag för omställningsstödet ökar med 11,2 miljarder kronor under 2021.

Nyligen rapporterade SVT:s Uppdrag granskning om allvarliga fel i Tillväxtverkets handläggning av korttidsstödet till företag som drabbas hårt av pandemin. Företag som har haft rätt till stödet har blivit utan. Samtidigt har företag som inte haft rätt till stöd kunnat få pengar.

I en lång rad domar har förvaltningsrätten konstaterat att Tillväxtverket inte följer lagen.

– Här måste rättssäkerheten höjas, regeringen tillsammans med Tillväxtverket och Skatteverket måste slipa på tillämpningen när det gäller de förlängda företagsstöden. Här kan FAR:s medlemmar spela en viktig roll för sina kunder, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR.

Han anser att de förlängda företagsstöd som regeringen pekar på i vårpropositionen visar att pandemin är långt ifrån över.

– Men några nya stöd aviseras inte.

Hans Peter Larsson nämner att det trots allt finns en liten nyhet.

– Den så kallade coronoagåvan höjs från 1 000 till 2 000 kronor. Det är en gåva som arbetsgivare kan ge sina anställda skattefritt och det är ju alltid trevligt.

Hans Peter Larsson efterfrågar nya besked från regeringen i den kommande höstbudgeten.

– I höstens budget för 2022 måste tydligt fokus ligga på tillväxtbefrämjande åtgärder. Annars finns det en risk att regeringen tvingas höja skatter för att betala tillbaka de lån som nu tas, säger Hans Peter Larsson.

Han tycker också att regeringen nu till stora delar presenterar gamla nyheter som nya.

– Intressant är att flera av de åtgärder som presenterades i höstens budget för 2021 nu presenteras som nya åtgärder eftersom de ännu inte införts. Det gäller sänkta arbetsgivaravgifter för unga, skattereduktion för investeringar och växtstödet, säger Hans Peter Larsson.

Björn Dickson

Läs mer på regeringens webb:

Bolagsverket: ”Företagare bör nyttja de digitala fördelarna”

Det är enkelt, snabbt och säkert att lämna årsredovisning digitalt. Dessutom får du som företagare en omedelbar bekräftelse från Bolagsverket. Kan hela affärskedjan bli digital, kommer vinsterna dessutom bli ännu större, säger Lena Munther på Bolagsverket.

Digitalt inlämnade årsredovisningar för aktiebolagen som tillämpar K2 eller K3 bör bli obligatoriskt för räkenskapsår som inleds närmaste efter 30 juni 2021. Regeringen rekommenderas även i närtid fatta beslut om att ge Bolagsverket i uppdrag att samordna etableringen av Standard Business Reporting (SBR) i Sverige.

Det skriver Bolagsverket i sin slutrapport om digital ingivning av årsredovisningar för alla företagsformer.

– Som företagare bör man nyttja de digitala fördelarna, men också som konsument av information. Kan hela affärskedjan bli digital, så kommer vinsterna bli ännu större om man tittar på den tidskrävande administrationen många företagarna har i dag, säger Lena Munther, chef för årsredovisningsavdelningen på Bolagsverket till Resultat.

Förra året kunde Bolagsverket summera ihop 100 000 digitalt inlämnade årsredovisningar, att jämföra med knappt 40 000 under 2019.

Under januari och februari i år mottog Bolagsverket 21 485 digital inlämnade årsredovisningar. Jämfört med förra årets två första månader är ökningen markant, då de digitalt inlämnade årsredovisningarna stannade på 10 577.

– Det är enkelt, snabbt och säkert att lämna årsredovisningen digitalt. Det finns kontroller i uppladdningen som indikerar om det exempelvis skulle finnas kvalitetsbrister. Ett sätt kan vara att testa tillsammans med sin revisor eller redovisningskonsult. Man måste vara beredd på att ställa om, säger Lena Munther.

Camilla Carlsson är auktoriserad redovisningskonsult på FAR, håller i utbildningar och har ständigt kontakt med medlemmar som har företagare som kunder. Hon håller med om att nyttan med att lämna in årsredovisningar digitalt är stor.

– I höstas var handläggningstiden efter att man hade lämnat in årsredovisningen på papper 45–50 dagar. Laddar du upp den digitalt får du en direkt bekräftelse. Det är dessutom ett hållbart sätt att hantera årsredovisningen, i stället för att behöva befatta sig med papper och transporter, säger Camilla Carlsson.

Bolagsverket hoppas också kunna få uppdrag att etablera Standard Business Reporting (SBR) i Sverige. Det är en metodik för digitalt utbyte av strukturerad information som bygger på en gemensam begreppsstandard.

– Standard Business Reporting ska möta både näringslivet och myndigheternas behov och förenkla för företagarna. Exempelvis ska man bara behöva lämna informationen digitalt en gång och sedan kan informationen delas mellan myndigheter. Företagaren skulle genom SBR också kunna ta del av andra ekosystem, som tillstånd hos kommuner, säger Lena Munther på Bolagsverket.

–  Det skulle både spara tid och bli enklare. I dag finns juridiska hinder som sätter käppar i hjulet för detta.

Sofia Hadjipetri Glantz

Över 20 000 digitalt inlämnade årsredovisningar

Bolagsverket har fått in fler än 20 000 digitalt inlämnade årsredovisningar under januari och februari. ”Trenden är tydlig ökande”, säger Nina Brede, verksamhetsutvecklare på Bolagsverket.

Under årets två första månader tog Bolagsverket emot 21 485 digital inlämnade årsredovisningar. Det är en rejäl ökning jämfört med förra året, då myndigheten kunde räkna till 10 577 digitalt inlämnade årsredovisningar för januari-februari.

Även skillnaden mellan januari och februari 2021 visar på en positiv riktning. Från årets första månad till den andra ökade årsredovisningarna som lämnats in digitalt med närmare 7 procent.

− Trenden är tydlig ökande vilket är glädjande. Jag står fast vid det jag sa senast, jag ser gärna att den totala siffran dubbleras eller mer, säger Nina Brede, verksamhetsutvecklare på Bolagsverket.

Förra året noterade Bolagsverket fler än 100 000 digitalt inlämnade årsredovisningar, ett rekord och en markant uppgång från 40 000 under 2019.

− Det kommer att bli obligatorisk att lämna in årsredovisningen digitalt så jag tror att många vill redan nu prova på, vilket jag tycker är klokt, säger nu Nina Brede.

I slutet på januari lämnade Bolagsverket in en hemställan till justitiedepartementet. I den föreslår myndigheten att digitalt inlämnade årsredovisningar för aktiebolagen som tillämpar K2 eller K3 ska bli obligatoriskt för räkenskapsår som inleds närmaste efter 30 juni 2021.

Av de digitala årsredovisningarna för 2020 var det däremot endast 3 600, inte ens fyra procent, som innehöll en revisionsberättelse, en besvikelse för Bolagsverket.

I skrivande stund är det enbart programvaruleverantören e-revisor som erbjuder möjligheten att lämna in årsredovisningen enligt K3. Det är inte heller alla programvaruleverantörer som stöder inlämning av revisionsberättelsen som en egen separat fil.

Sofia Hadjipetri Glantz

HFD: Styrelsearvode är inkomst av tjänst

Styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av tjänst, inte inom ramen för ledamotens näringsverksamhet. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, fast i en färsk dom.

Frågan om beskattning av styrelsearvoden har diskuterats och prövats i olika instanser under lång tid.

I en dom från 18 februari slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att styrelsearvoden inte ska beskattas som inkomst av näringsverksamhet.

Målet gällde en kvinna som har uppdrag som styrelseledamot i flera aktiebolag, ett ömsesidigt försäkringsbolag och en ideell förening. Hon bedriver också enskild näringsverksamhet genom innehav av en näringsfastighet.

Kvinnan ville att Högsta förvaltningsdomstolen skulle förklara att styrelsearvodena ska beskattas som inkomst av näringsverksamhet.

Men domstolen pekar på praxis som innebär att sådana arvoden i regel beskattas som inkomst av tjänst. Detta även om arvodet har fakturerats av ett aktiebolag som styrelseledamoten äger.

Högsta förvaltningsdomstolen skriver att motivet för denna praxis är att ett uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag bara får innehas av en fysisk person och är av personlig natur. Även styrelseuppdrag i ömsesidiga försäkringsbolag måste innehas av en fysisk person, skriver Högsta förvaltningsdomstolen.

Björn Dickson

Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 4058-20

Läs mer på tidningenresultat.se:

Skatteverket öppnar för ansökan för nya perioder av omställningsstöd

25 februari öppnar Skatteverket möjligheten att söka omställningsstöd för perioden augusti till december 2020. För perioden januari till februari öppnar ansökan 1 mars.

Företag som drabbats av minskad omsättning på grund av pandemin kan söka omställningsstöd. Det har regeringen beslutat efter klartecken från EU. Beskedet innebär att Skatteverket öppnar ansökan för de första nya perioderna, som omfattar augusti till december 2020, skriver myndigheten på sin webb. Ansökan öppnar 25 februari.

Stödet är uppdelat på tre nya stödperioder och följande datum gäller:

• Augusti – oktober, tjänsten öppnar 25 februari.
• November – december 2020, tjänsten öppnar 25 februari.
• Januari – februari 2021, tjänsten öppnar 1 mars.

Företag som drabbats av kan få stöd med som mest 97 miljoner koronor för de tre perioderna men villkoren skiljer sig åt mellan perioderna och varje period söks separat.

Regeringen har också meddelat att omställningsstöd kommer att gå att söka för perioden mars och april 2021.

Charlotta Marténg

Läs mer om omställningsstödet på Skatteverkets webb:

Utökade möjligheter till korttidspermittering

Korttidsstödet förlängs och förstärks. För januari till mars kan arbetstiden minskas med upp till 80 procent.

En lagrådsremiss har lagts fram där regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna föreslår att stödet vid korttidsarbete förlängs och förstärks. Stöd vid korttidsarbete ska kunna lämnas, efter godkännande av Tillväxtverket, för stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020 – 30 juni 2021.

Staten föreslås gå in och ta en större andel av kostnaderna. Det ska också bli möjligt att minska arbetstiden med 80 procent. Lagrådsremissen innehåller även förslag på hur kontrollen av stödet kan förstärkas och det föreslås även att det särskilt regleras att arbetsgivare som lämnar vinstudelning eller gör andra värdeöverföringar inte har rätt till stöd vid korttidsarbete.

På webben skriver regeringen att precis som tidigare meddelat föreslås:

• Att tidsgränsen och karenstiden som vanligtvis reglerar hur länge ett företag kan beviljas korttidspermittering tas bort under perioden 1 december 2020 till 30 juni 2021. Det innebär att företag kan fortsätta att använda stödet i upp till ytterligare sju månader, eller som längst till och med 30 juni 2021. Även företag som använt stödet tidigare kommer kunna gå in i systemet igen från och med 1 december 2020.
• Stödet kommer vara förstärkt även till halvårsskiftet 2021. I december-mars kommer subventioneringsgraden fortsatt vara 75 procent, vilket är samma subventioneringsgrad som under 2020. I april, maj och juni blir subventioneringsgraden 50 procent. I det ordinarie stödet för korttidsarbete bär staten, arbetsgivare och arbetstagare en tredjedel var av kostnaden för arbetstidsminskningen.
• Det införs ett krav på att lämna ett yttrande från en revisor i samband med ansökan för arbetsgivare som får stöd baserat på en lönesumma som överstiger 400 000 kronor i månaden. Detta för att förhindra missbruk av stödet. Företag kommer kunna få ersättning på upp till 10 000 kronor för att täcka kostnader för intyget.
• Det införs tydligare regler vad gäller företagens vinstutdelningar. Företag som beslutar om eller verkställer vinstutdelning två månader före stödperioden eller sex månader efter stödperioden kommer inte ha rätt att ta del av stödet. Däremot kan koncernbidrag lämnas under stödperioden.

Tanken är att den tillfälliga lagen som reglerar stödet ska träda i kraft 15 februari 2021 och gälla till och med sista juni 2021.

Charlotta Marténg

Lättnad för företag med unga redan nu

Företag med unga anställda får sänkta arbetsgivaravgifter redan nu. Syftet med sänkningen är att minska bördan för företag som drabbas av pandemin och som har unga anställda. Sänkningen ska nu gälla redan från det senaste årsskiftet.

Tidigare var det meningen att arbetsgivaravgiften för unga skulle gälla från 1 april i år.

Nu föreslås reglerna gälla retroaktivt på lön som betalas efter 31 december 2020. Reglerna ska gälla till och med mars 2023.

Under den perioden är arbetsgivaravgifterna sänkta till 19,73 procent från och med januari 2021 till och med mars 2023. Den ordinarie arbetsgivaravgiften är 31,42 procent, enligt Skatteverket.

Förslaget omfattar personer som vid årets ingång har fyllt 18 år men inte 23 år. Nedsättningen ska gälla för löner upp till 25 000 kronor per månad.

Bakom förslaget står regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna.

Regeringen skriver på sin hemsida att många av de branscher där unga arbetar har drabbats hårt under pandemin, vilket har försämrat ungas möjligheter till anställning och extrajobb. Enligt regeringen kan förslaget underlätta för unga att behålla sitt arbete eller att få ett nytt jobb.

Förslaget beräknas kosta statskassan 9 miljarder kronor under 2021 och 2022. Under 2023 beräknas kostnaden bli 1,4 miljarder kronor. Dessutom kostar tidigareläggningen 1,4 miljarder kronor.

Björn Dickson

Läs mer: Regeringen om sänkta arbetsgivaravgifter

Omställningsstödet förlängs

Omställningsstödet förlängs med januari och februari. Det efter att regeringen i förra veckan kommunicerat ytterligare restriktioner.

I juni infördes omställningsstödet som är ett direktstöd baserat på omsättningstapp. Ju mer omsättningen har minskat, desto större stöd går att söka. Omställningsstödet har under året förlängts i takt med att coronapandemin hållit sitt grepp om landet. Under fredagen meddelade regeringen, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna att omställningsstödet kommer att förlängas och omfattar nu även januari och februari.

I pressmeddelandet skriver regeringen att för att stöd ska beviljas för januari-februari krävs att företaget haft ett omsättningstapp på mer än 30 procent jämfört med samma månader 2019. Att tappet ska räknas jämfört med 2019 och inte 2020 är kopplat till de riktlinjer som EU-kommissionen presenterat för den här typen av statliga stöd.

Precis som tidigare ges stödet som en andel av företagets fasta kostnader, beroende på företagets procentuella omsättningstapp. Företagare kan få stöd med max 70 procent av de fasta kostnaderna. Mindre företag undantas från detta och kan även i fortsättningen få max 75 procent av sina fasta kostnader ersatta.

Målet är att reglerna ska träda i kraft 1 mars 2021, men ett godkännande av EU-kommissionen krävs innan reglerna får börja tillämpas.

Charlotta Marténg

Hetaste skattefrågorna inför årsskiftet

Skattereduktioner för privatpersoner och företag och sänkta sociala avgifter. Skatterådgivarna Ulrika Lundh Eriksson och Hans Peter Larsson listar några av de hetaste skattefrågorna inför årsskiftet.

2021 närmar sig och med det nya året också en del förändringar att hålla ögonen på. I FAR-podden (se länk i slutet av artikeln) uppmanar Ulrika Lundh Eriksson, skatterådgivare på PwC i Göteborg och Auktoriserad Skatterådgivare FAR både privatpersoner och företag att ha koll på de skattereduktioner som är att vänta.

För privatpersoner handlar det bland annat om en skattereduktion som främst gynnar låginkomsttagare och en skattereduktion för installation av grön teknik.

− Det avdraget kommer att vara likt rut- och rotavdragen så som de är uppbyggda i dag. Skatteavdraget görs omedelbart när fakturan betalas, säger hon i FAR-podden med rubriken De hetaste skattefrågorna inför årsskiftet.

Omvänd moms för datorer träder i kraft nästa år

Det kritiserade förslaget om omvänd skattskyldighet vid nationell handel med mobiler och bärbara datorer träder i kraft 1 april 2021. Det betyder att köparen i stället för säljaren blir ansvarig för momsen redovisas och betalas in.

Enligt uppgifter från Skatteverket förekommer omfattande momsbedrägerier i handeln med mobiltelefoner. Detta fick politikerna att agera och under hösten kom ett förslag om omvänd skattskyldighet som ska förhindra bedrägeriupplägg då säljaren därigenom inte får tillgång till något momsbelopp.

Förslaget kritiserades, bland annat av Svenskt Näringsliv och FAR, som varnade för ökad administration men 1 april nästa år kommer det att träda i kraft. Den omvända skattskyldigheten gäller vid handel mellan beskattningsbara personer vid handel med:

• mobiltelefoner,
• integrerade kretsanordningar,
• spelkonsoler,
• pekdator och
• bärbara datorer.

För att reglerna ska gälla krävs att det totala beskattningsunderlaget för omsättningen av varorna är mer än 100 000 kronor i fakturan. Beskattningsunderlaget anges i fakturan och är det värde på vilket moms tas ut med viss procent. Momsfria verksamheter kommer inte att beröras av den omvända skattskyldigheten.

Charlotta Marténg

Berör det här dig? Diskutera frågan med din rådgivare!

Läs mer: Regeringens proposition Omvänd skattskyldighet vid omsättning av vissa varor

Så maxar du julgåvan till dina anställda

I år finns det möjlighet för arbetsgivare att ge sina anställda en lite dyrare julgåva, skattefritt. Förutsatt att du kombinerar jul- och coronagåvan.

Så här års är det hög tid att börja tänka på julgåvor till personalen. I år finns möjlighet att vara lite extra generös.

Resultat har tidigare berättat om den så kallade coronagåvan som riksdagen beslutat om. Alltså att gåvor värda upp till 1 000 kronor kan ges skattefritt till de anställda under hela 2020. För att gåvan ska vara skattefri måste den ges till alla, eller en större grupp anställda. Kostar gåvan mer är det endast summan som överstiger 1 000 kronor som blir skattepliktig.

När det gäller julgåvan får den som vanligt inte kosta mer än 450 kronor inklusive moms för att vara skattefri. Om summan överstiger 450 kronor blir hela gåvan skattepliktig.

Men det går att kombinera coronagåvan och julgåvan till en enda gåva till ett värde av 1 450 kronor, skattefritt, förutsatt att du som arbetsgivaren inte redan gett din personal en coronagåva.

Kom ihåg att gåvorna inte får vara i form av pengar, presentkort är däremot tillåtet. Funderar du på att skänka pengar till välgörande ändamål i stället? Om du gör det på begäran av den anställde, i stället för en julklapp, jämställs gåvan med kontanter och ska därmed beskattas som lön. Men om du själv bestämmer dig för att skänka pengar till en ideell organisation i stället för julgåvor till dina anställda är det skattefritt. Du får dock inte göra avdrag för gåvorna.

Julbord och julfester är i år ett minne blott för de flesta, så avdrag för intern representation i samband med det är i de flesta fall en ickefråga. Men vad gäller virtuella julbord?

Så här svarar Pia Blank Thörnroos på Skatteverket:

− För att det ska handla om intern representation krävs det att man fysiskt träffas och äter tillsammans. Virtuella julbord uppfyller inte kraven för intern prepresentation och huvudregeln är därför att om arbetsgivaren skickar hem mat till de anställda är detta en skattepliktig förmån. Givetvis kan arbetsgivaren skicka hem en julmåltid som julgåva (450 kronor) förutsatt att hela personalen får lika. Det samma gäller den så kallade ”coronagåvan” om 1 000 kronor som lagstiftaren beslutade om. Arbetsgivaren kan använda hela eller del av den särskilt reglerade gåvan för att sända hem julmat till de anställda förutsatt att det är lika för alla anställda, säger hon.

Om arbetsgivaren redan skänkt en coronagåva om 1 000 kronor och dessutom en julgåva om 450 kronor finns det inte något skattefritt utrymmer kvar för att sända hem julmat till de anställda.

Charlotta Marténg

Läs mer:

Förlängt korttidsstöd – det här vet vi

Korttidsstödet förlängs till halvårsskiftet 2021 och utdelning ska kunna ges två månader innan och sex månader efter stödperioden. Reglerna runt det förlängda korttidsstödet börjar ta form.

I slutet av förra veckan presenterades nya detaljer kring korttidsstödet, som innebär att anställda går ner i arbetstid under en period och staten skjuter till pengar till företaget. Sedan stödet infördes i våras har Tillväxtverket fått in över 88 000 ansökningar. Drygt 72 000 av dessa har beviljats och sammanlagt har – hittills – mer än 30 miljoner betalats ut i stöd.

9 november meddelade regeringen att stödet kommer att förlängas till 30 juni 2021. Nya regler ska börja gälla 15 februari och stödet ska gå att söka retroaktivt från 1 december 2020. Sedan informationen blev känd har Tillväxtverket på sin webb informerat om att det nya regelverket kommer att innebära förändringar kring exempelvis karenstid och antal stödmånader.

Fler åtgärder för att stötta företag i kris

Den andra vågen i coronapandemin är här. Och regeringen presenterar fler åtgärder för att stötta företag som drabbas i krisen.

Under fredagseftermiddagen kom flera nyheter från regeringen. Bland annat blev reglerna kring det förlängda korttidsstödet kända genom att en promemoria skickades ut på remiss. Samtidigt aviserade regeringen förändringar i möjligheterna till anstånd med skatten och förändringar i omsättningsstödet för enskilda näringsidkare. Båda delarna väntas justeras i en kommande ändringsbudget i början av nästa år och bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

När det gäller omsättningsstödet för enskilda näringsidkare meddelade regeringen att omsättningsgränsen kommer att sänkas från 200 000 kronor till 180 000 kronor för perioden november till december. Anledningen är att fler enskilda näringsidkare som drabbats hårt av restriktionerna ska kunna ta del av stödet.

”Ett stöd till enskilda näringsidkare har därför införts och en förlängning för perioden augusti till december har aviserats. Stödet följer perioderna i omsättningsstödet. För perioden augusti till oktober kan företag som har haft ett omsättningstapp på minst 40 procent få stöd. För stöd avseende perioden november och december ska tappet ha varit minst 30 procent.” skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Fler valmöjligheter vid anstånd med skatteinbetalningarna ska också införas. Möjligheten att få anstånd med arbetsgivaravgifter och moms infördes i mars i år och i början av november meddelade regeringen att det fanns ett förslag om att utöka anståndstiden med ytterligare ett år, för alla som fått anstånd enligt det nya regelverket.

”Utöver detta kommer regeringen nu att föreslå att anstånd även ska kunna beviljas för redovisningsperioder som infaller under oktober – december 2020. Anstånd kan även beviljas retroaktivt.” skriver regeringen i pressmeddelandet.

Ansökan om anstånd görs hos Skatteverket.

Charlotta Marténg

Läs mer: Skatteverket om anstånd

Ramarna för budgeten 2021 antagna

Första steget i riksdagens budgetarbete inför 2021 är nu taget. Riksdagen har sagt ja till budgetens ramar. Nu väntar beslut om hur pengarna ska fördelas på de olika områdena.

Tidigare i höstas lämnade regeringen över sitt budgetförslag till riksdagen. Som Resultat berättat innehåller budgeten förslag om bland annat:

• Begränsad koncernbidragsspärr i förhållande till företagets egna vinster i de situationer då ett underskottsföretag på grund av negativt räntenetto i dag redovisar överskott. Mer detaljer kring förslaget väntas senare.
• En tillfällig skattereduktion för investeringar, gäller vid sidan av det ordinarie systemet för värdeminskningsavdrag.
• Förlängd expertskatt från tre till fem år.
• Sänkt arbetsgivaravgift för anställda mellan 19 och 23 år. På löner upp till 25 000 kronor per månad sänks arbetsgivaravgiften med 11,66 procentenheter under perioden 1 april 2021 till 31 mars 2023.
• Skattereduktioner för vissa gröna investeringar föreslås.
• Förmånsbeskattningen av tjänstebilar förändras genom att bonus-malus-systemet justeras.
• Rutavdraget utökas till att omfatta fler tjänster och taket höjs till 75 000 kronor.

25 november sa riksdagen ja till ramarna för budgeten 2021 och hur mycket de 27 utgiftsområdena får kosta som mest. Det som väntar nu är att riksdagen ska bestämma hur pengarna ska fördelas inom dessa områden. Besluten kommer att ske vid olika tillfällen.

På riksdagen.se finns en preliminär tidsplan över när de olika områdena ska debatteras i kammaren. När besluten är fattade sammanställer finansutskottet dem i betänkandet 2020/21: FiU 10 Statens budget för 2021. Regeringen kommer att få sammanställningen på sitt bord dagarna före jul.

Charlotta Marténg

LÄS MER:

Så redovisar du förmåner i arbetsgivardeklarationen

Lön, skatt och förmåner ska redovisas till Skatteverket varje månad. Men hur gör man som arbetsgivare om förmånsbeloppet inte är känt förrän månaden efter?

Lagen om arbetsgivardeklarationer har funnits i snart två och ett halvt år och infördes i två steg. De första företagen omfattades från och med 1 juli 2018 och från och med januari 2019 gäller lagen alla arbetsgivare.

Meningen är att det ska vara lättare för både arbetsgivaren och den anställde att se att lön och skatt blir rätt. I stället för en årlig kontrolluppgift är det arbetsgivarens skyldighet att varje månad redovisa till Skatteverket hur mycket som har betalats ut i skatt, lön och förmåner och vem som har fått pengarna.

Redovisningen av förmåner väcker ibland frågor. På Skatteverkets webb går myndigheten igenom vad som gäller. Där står:

”Precis som lön ska du redovisa en förmån på den månad som en anställd har fått den. Det innebär att om en anställd har fått en förmån i januari ska du redovisa den på arbetsgivardeklarationen för januari, som du lämnar in i februari.”

Men det finns undantag. När det gäller vissa förmåner som fritt drivmedel, fri trängselskatt vid privatkörning och fria väg-, bro- och färjeavgifter är beloppet kanske inte känt för arbetsgivaren förrän månaden efter. Då kan det vara tillåtet att redovisa förmånen månaden efter att den anställda har fått den.

Skatteverket räknar också upp ett par situationer till där det kan vara svårt att redovisa förmånsbeloppet på rätt månad. Kostförmån och fri parkering nämns.

”I de fallen kan du redovisa förmånen en eller högst två månader efter att den anställda har fått förmånen. Du som arbetsgivare ska kunna visa vilka skäl som ligger bakom.”

Skatteverket betonar dock att undantaget aldrig gäller för redovisning av återkommande förmåner så som bilförmån och bostadsförmån.

Ansvaret att redovisningen blir rätt är arbetsgivarens och om du som arbetsgivare missar att redovisa en förmån, eller upptäcker att något annat blivit fel, måste du rätta den aktuella arbetsgivardeklarationen. Enklast är att då lämna in en ny arbetsgivardeklaration för den aktuella redovisningsperioden.

Charlotta Marténg

Läs mer: Skatteverket om arbetsgivardeklaration

Lättare för minoritetsägare att kräva oberoende granskning

Skyddet för minoritetsägare ska stärkas. Från och med 1 januari ska Bolagsverket ha rätt att utse en särskild granskare i ett aktiebolag utan att frågan prövas på en bolagsstämma.

Nu kommer minoritetsägare i aktiebolag och minoritetsmedlemmar i ekonomiska föreningar, så som till exempel bostadsrättsföreningar, att få ett starkare skydd. Bolagsverket kommer från och med 1 januari 2021 att kunna utse en särskild granskare i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening utan att frågan behöver prövas på en bolagsstämma eller föreningsstämma. Det står klart efter att riksdagen sagt ja till ett förslag från regeringen.

Tanken med den nya lagen är att det ska bli lättare för minoriteten att få till en oberoende granskning av verksamheten, något som tidigare kunnat motarbetas av styrelser. Men det krävs att minst en tiondel av aktieägarna eller medlemmarna står bakom ansökan. Och för att minska risken att den nya möjligheten missbrukas kan den eller de som ansökt om särskild granskning bli tvungen att ersätta bolaget/föreningen för kostnaderna i granskningen om den särskilda granskningen varit uppenbart obehövlig.

Riksdagen har även sagt ja till ändringar som handlar om hur parterna ska få större möjlighet att komma överens om det ska gå till när inlösen av minoritetsaktier ska prövas vid ett så kallat skiljeförfarande, det vill säga när en tvist avgörs utanför domstol.

Charlotta Marténg

Läs mer: Betänkandet Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar

Det här behöver du veta om omställningsstödet

Runt 600 företag ansöker varje dag om omställningsstöd. Och med två veckor kvar att söka stödet för maj, juni och juli väcks många frågor. Resultat ger dig svaren med hjälp av Camilla Carlsson och Birgitta Åhlander, båda Auktoriserad Redovisningskonsult FAR.

I förra veckan berättade Resultat att runt 6 000 företag tagit del av omställningsstödet för maj, juni och juli. Framför allt dominerar branscherna hotell- och restaurang, transport och handel. Trycket är hårt och Skatteverket uppger att ungefär 600 företag ansöker om omställningsstöd varje dag.

Omställningsstödet för ovan nämnda perioder går att söka till och med 30 november 2020. Camilla Carlsson och Birgitta Åhlander båda, Auktoriserad Redovisningskonsult FAR, hjälper till att reda ut vanliga frågor och svar.

Är utbetalt omställningsstöd skattepliktigt?

Stödet är ett näringsbidrag och ska tas upp till beskattning i sin helhet.

När sker utbetalning av stödet från Skatteverket?

Skatteverket fattar beslut om omställningsstöd, och företaget tillgodoförs stödet på sitt skattekonto.

Kan företaget bli återbetalningsskyldigt för stödet?

Ja, ett företag är återbetalningsskyldigt för det omställningsstöd som har tillgodoförts felaktigt eller med ett för högt belopp. Ett omställningsstöd får anses ha tillgodoförts felaktigt eller med ett för högt belopp om ett företag fått omställningsstöd utan att förutsättningarna för det varit uppfyllda.

Ses avskrivningar som en fast kostnad?

Ja, de planmässiga avskrivningarna av materiella och immateriella anläggningstillgångar för stödperioden räknas som fasta kostnader. Vid redovisning av fasta kostnader ska samma redovisningsprinciper användas som under det räkenskapsår som avslutades närmast före den 1 januari 2020. Notera att även avskrivningarna ska periodiseras enligt nedan.

Vad räknas som fasta kostnader?

Förlängda krisåtgärder för företagen

Krisåtgärderna för företag fortsätter. Förlängd korttidspermittering och förlängt omställningsstöd är två av åtgärderna som presenterats i dag.

Tidningen Resultat kunde i förmiddags berätta att omställningsstödet förlängs tre månader. Under eftermiddagen kom beskedet från regeringen att även andra stödåtgärder förlängs, däribland korttidspermitteringen. Korttidspermitteringar som beviljats under 2020 kommer kunna förlängas med upp till ytterligare sju månader, eller som längst fram till 30 juni 2021.

Stödet kommer fortsatt att vara förstärkt jämfört med de ordinarie nivåerna i lagen under perioden fram till sista juni nästa år. ”I januari, februari och mars kommer subventioneringsgraden att vara 75 procent, vilket är samma nivå som stödet ligger på i år. Under april, maj och juni blir subventioneringsgraden 50 procent.” skriver regeringen på sin webbplats.

För december i år är subventioneringsgraden 75 procent enligt befintliga regler.

För att säkerställa att det bara är arbetsgivare som uppfyller kraven som får stöd kommer en striktare hantering vid ansökan om godkännande att införas. På så sätt hoppas regeringen också förhindra missbruk av stödet.

Regeringen meddelade också att den kommer att föreslå att de tillfälliga förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen för företagare förlängs så att de ska gälla även 2021. Företag som lägger sitt företag vilande under 2021 kommer också undantas från regeln om att det behöver gå minst fem år innan ett nytt uppehåll kan göras.

Även det anstånd med skatteinbetalningar som infördes i mars i år kommer att förlängas. Möjligheten att få anstånd gäller exempelvis inbetalningar av arbetsgivaravgifter och moms. Enligt Skatteverket har cirka 100 000 anståndsbeslut fattats hittills och regeringen uppger att den kommer att föreslå att anståndstiden ska kunna utökas med ytterligare ett år för alla som har beviljats anstånd enligt det nya regelverket.

Ytterligare stöd som presenterades under eftermiddagen var det förlängda omställningsstödet och omsättningsstödet för enskilda näringsidkare.

Charlotta Marténg

Företrädaransvaret kan komma att ändas

Det skatterättsliga företrädaransvaret har under åren fått kritik. Nu har en utredning presenterat ett förslag som kan innebära att ansvaret förändras. Så här påverkas du.

Den, eller de, som företräder en juridisk person kan bli personligen betalningsansvariga för skatteskulder som företaget har, det så kallade skatterättsliga företrädaransvaret. Reglerna har under åren fått kritik från olika håll för att ha varit för hårda och för att ha tvingat företag i konkurs även om de haft en chans att överleva.

Förra hösten tillsatte regeringen en utredning som fick i uppdrag att se över det skatterättsliga företrädaransvaret. Utredningen har nu lämnat över sitt betänkande till regeringen.

Framför allt är det tre slutsatser som dras:

• att de subjektiva rekvisiten ska kompletteras med en föreskrift om vad som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om företrädaren varit grovt oaktsam,
• att den nuvarande regeln om befrielse från betalningsskyldighet får en ny utformning med ett delvis utökat tillämpningsområde, och
• att en företrädare efter ansökan ska, om inte särskilda skäl talar emot det, beviljas ett rådrum på tvåmånader då företrädaren inte riskerar personligt betalningsansvar.

Vad innebär då det här? Tanken med framför allt den sista punkten är att företag som kan vara livskraftiga på sikt ska få en chans att överleva och att företrädaren/företrädarna får ytterligare tid på sig att lösa företagets ekonomiska problem.

− Förslaget innebär välkomna steg framåt i denna lag som länge kritiserats hårt, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR.

Han anser att förslaget behöver förbättras och vidgas innan det införs.

− Ändringarna är tyvärr förhållandevis begränsade. Det gäller i första hand definitionen på vad som anses grovt oaktsamt. Att bara skriva in nuvarande hårda tillämpning i lagen räcker inte. För rådgivare av olika slag som även sitter i bolagsstyrelser är det oerhört viktigt att veta hur långt deras ansvar sträcker sig, säger Hans Peter Larsson.

Var utredningens slutsatser väntade?
− Utredningens direktiv var väldigt begränsande så det var väntat att ett slopande av reglerna inte kunde föreslås, vilket hade varit det bästa. Företrädaransvaret för skatter hade då blivit detsamma som för andra skulder. Nu behåller staten sin gräddfil. Men möjligheten till två månaders rådrum för att klara ut och lösa företagets problem och skulder var en konstruktiv överraskning, säger Hans Peter Larsson.

Innan några förändringar av ansvaret blir verklighet ska utredningen ta formen av en lagrådsremiss och sedan slutligen landa som en proposition som ska antas av riksdagen.

Hur troligt är det att utredningens förslag blir genomförda?
− Jag tror och hoppas att de genomförs, helst med en lite mer företagsvänlig definition av vad som är grovt oaktsamt. Den föreslagna regeln om två månaders rådrum, efter ansökan, utan vidare ansvar är bra. När nya regler införts får det utvärderas efter något år. Kanske kan reglerna därefter helt slopas i ett nästa steg. Det vore bra för rådgivare och näringsliv, säger Hans Peter Larsson.

Charlotta Marténg

Så kan en ny skattereform påverka företagare

Höjda gränsbelopp i 3:12-reglerna och fortsatta sänkningar på aktiebolagsskatten. Det är två förslag i nationalekonomen Klas Eklunds rapport om en ny skattereform.

Under fredagen 6 november presenterade seniora nationalekonomen Klas Eklund ESO-rapporten Vårt framtida skattesystem – en ESO-rapport med förslag på en genomgripande skattereform. En 260 sidor lång fristående rapport som ska ses som ett inspel till kommande offentliga utredningar.

Hans Peter Larsson, Auktoriserad Skatterådgivare FAR och skatteansvarig på FAR, noterar följande punkter i rapporten som är intressanta ur ett företagar- och entreprenörsperspektiv.

• 3:12-reglerna. Höjning av skatt på gränsbeloppet från 20 till 25 procent. 3:12-reglerna behöver även ses över som helhet, för att utreda om löneunderlaget i huvudregeln är för generös.
• Fortsatta sänkningar på aktiebolagsskatten, men begränsade avdrag för räntor på lån för bolag.
• Klas Eklund är i grunden positiv till både en förmögenhetsskatt och en skatt på arv och gåvor. Men på grund av gränsdragningsproblem och risk för utflyttning av entreprenörer, avstår han från att lägga fram några sådana förslag.

Vidare, noterar Hans Peter Larsson, är Klas Eklund positiv till ett system med fungerande personaloptioner som främst gynnar tillväxtinriktade bolag, även om inga sådana förslag finns.

− Klas Eklund öppnar för en utredning av både förmögenhetsskatten och skatten på arv och gåva. Men bara en utredning kring dessa skatter vore olycklig i sig och skulle dessutom skapa stor oro bland företagare. Dessa skatter bör absolut inte återinföras. Det är däremot positivt att skatten på arbete sänks rakt över och främst för välkvalificerad arbetskraft, säger Hans Peter Larsson.

Text: Sofia Hadjipetri Glantz

Läs mer: Sammanfattning av rapporten om ny skattereform

Varför lämna in årsredovisningen digitalt?

Snabbare, säkrare och enklare. Tre skäl som talar för varför digital inlämning av årsredovisningen ska ersätta pappret.

Förra året fick Bolagsverket in knappt 40 000 årsredovisningar digitalt. Tjänsten är öppen för bolag som redovisar enligt K2- eller K3-regelverket. Men i år har något hänt. Till och med 14 oktober hade myndigheten fått in mer än dubbelt så många, 85 000 årsredovisningar digitalt.

Verksamhetsutvecklare Nina Brede är glad över utvecklingen men ännu inte helt nöjd. Målet är minst 100 000 ingivningar digitalt under 2020. På Bolagsverkets webb går det att följa utvecklingen för digital inlämning av årsredovisningar (se länk nedan).

− Vi ser att acceptansen för digitala ingivningar har ökat och vi märker det i kontakten med företagare och programleverantörer, säger hon.

När Bolagsverket genomförde en undersökning uppgav majoriteten av dem som testat digital inlämning att de inte kunde tänka sig att gå tillbaka till att lämna in på papper igen. Fördelarna övervägde.

När Nina Brede ska svara på frågan om vilken den främsta fördelen för företagen är konstaterar hon att det finns tre saker som gör att den digitala ingivningen slår årsredovisning på papper med hästlängder.

− Enkelheten, snabbheten och säkerheten, säger hon.

• Risken för slarvfel minskar genom att många programvaruleverantörer har implementerat ett stöd som gör att vissa uppgifter redan är ifyllda, som exempelvis styrelseledamöter och organisationsnummer. Alltså är det enklare att upprätta årsredovisningen.
• Då VD eller styrelseledamot får en kvittens direkt när årsredovisningen skickas in slipper hen ringa till Bolagsverket för att fråga om årsredovisningen kommit fram. Kvittensen är också enkel att dela med övriga styrelseledamöter. Alltså är inlämningen säkrare och risken att årsredovisningen kommer på villovägar minskar.
• Allt som behövs för att signera i inlämningstjänsten är ett mobilt bank-id vilket gör att styrelseledamot/VD kan befinna sig var som helst i världen så länge hen har internetuppkoppling och de slipper skicka runt fysiska papper. Alltså är hanteringen mer flexibel och går snabbare.

Det kan dock finnas vissa skillnader mellan leverantörerna vilket stöd de erbjuder vid upprättandet.

Charlotta Marténg

Bolagsverket inför nya betalningsrutiner

Från 12 december inför Bolagsverket nya rutiner för alla som betalar registreringsavgifter till myndighetens bankgiro.

Den största förändringen i Bolagsverkets nya betalningsrutiner vad gäller registreringsavgifter är att den som betalar på något annat sätt än direkt i en av Bolagsverkets e-tjänster, i samband med ett ärende, ska vänta på ett meddelande från myndigheten med OCR-nummer och belopp innan betalning till bankgiro 5050-0255.

Det är kontaktperson som anges i ärendet som kommer att få meddelandet. Därför är det viktigt att uppge en kontaktperson och en korrekt e-postadress, för att få meddelandet om betalning så fort som möjligt, skriver Bolagsverket på webben.

Att betala i Bolagsverkets e-tjänst på verksamt.se samtidigt som man lämnar in sitt ärende är fortfarande snabbast och enklast. Det kommer att fungera precis som idag – och där används redan OCR. De flesta ärenden går som vanligt att betala med internetbank eller kort i e-tjänsten ”Betala ett inskickat ärende”, oavsett om ärendet är skickat digitalt eller på papper.

Den som har depositionskontor ska från mitten av oktober använda unika OCR-nummer i samband med att kontot fylls på. Bolagsverket kontaktar alla som berörs.

Sofia Hadjipetri Glantz

Läs mer: Bolagsverkets webb

Revisorsintyg krävs för omställningsstöd

För att få omställningsstöd krävs ett intyg från en revisor. Om stödet är lägre än 100 000 kronor krävs yttrandet endast om Skatteverket begär in det.

I går fattade riksdagen beslut om att införa omställningsstödet och i dag publicerades de föreskrifter som gäller. Samtidigt uppdaterade Skatteverket sin rättsliga vägledning kring omställningsstödet.

Stödet, som går att söka från och med måndag klockan 12.00, kommer att hanteras av Skatteverket. För att få ta del av stödet måste företagets nettoomsättning minskat med minst 30 procent under mars och april 2020, jämfört med samma månader föregående år. Nedgången ska vara orsakad av coronaviruset. Stödet gäller företag godkända för F-skatt, och även stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund undantagna från skattskyldighet.

Om företaget har skulder hos Kronofogden, eller är på obestånd enligt konkurslagen går det inte att få ta del av stödet. Företaget får heller inte ha sin hemvist i länder som OECD och EU anser är icke samarbetsvilliga ur skattesynpunkt.

Är omställningsstödet högre än 100 000 kronor krävs att företaget tillsammans med ansökan lämnar ett skriftligt, undertecknat yttrande från en revisor. Är stödet lägre behövs yttrandet bara om Skatteverket begär in det.

I revisorsintyget ska följande uppgifter finnas med enligt Skatteverket:

Så här gör du för att få omställningsstödet

Från och med måndag går det att söka det nya omställningsstödet. Stödet söks via Skatteverkets webb och ska betalas ut inom en vecka.

Resultat har tidigare berättat om det omställningsstöd som ska införas för företag som har tappat stor del av sin omsättning under mars och april 2020 på grund av coronaviruset. På onsdagseftermiddagen sa riksdagen ja till det förslag som lagts fram.

Stödet kommer att hanteras av Skatteverket och går att söka från och med 22 juni klockan 12.00 via ”mina sidor” på Skatteverket.se. På myndighetens webb finns mer information om vilka företag som själva stödet och vilka företag som kan få omställningsstöd.

Stöd för vilka företag?

För att få ta del av stödet måste företagets nettoomsättning minskat med minst 30 procent under mars och april 2020, jämfört med samma månader föregående år. Nedgången ska vara orsakad av coronaviruset. Stödet gäller företag godkända för F-skatt, och även stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund undantagna från skattskyldighet.

Om företaget har skulder hos Kronofogden, eller är på obestånd enligt konkurslagen går det inte att få ta del av stödet. Företaget får heller inte ha sin hemvist i länder som OECD och EU anser är icke samarbetsvilliga ur skattesynpunkt.

Vem ska underteckna ansökan?

Den som är behörig företrädare för företaget kan ansöka om stödet och det är viktigt att komma ihåg att den som söker stöd ska försäkra på heder och samvete att lämnade uppgifter är korrekta. Det går också att utse ett omställningsstödsombud. Ombudet behöver ha ett svenskt personnummer och e-legitimation.

Hur stort stöd kan jag få?

Det beror på hur mycket nettoomsättningen minskat. Lägsta stödet är 5 000 kronor och det högsta är 150 miljoner kronor. Tanken är att stödet ska bidra till att täcka företagets fasta kostnader så som exempelvis hyra, leasing och räntor. På skatteverket.se finns en beräkningshjälp för den som vill få en första uppskattning om företaget är berättigat till stöd.

Kan jag bli återbetalningsskyldig?

Ja och nej. Omställningsstödet behöver inte betalas tillbaka då det är ett stöd, skriver Skatteverket på webben. Till skillnad från ett lån eller ett uppskov. Men om en granskning skulle visa att ansökan innehåller felaktiga uppgifter och att företaget inte har rätt till stödet kan hela eller delar av beloppet krävas tillbaka.

När får jag pengarna?

Ambitionen från Skatteverket är att pengarna ska betalas ut cirka en vecka efter att ansökan kommit in. Det förutsätter dock att ansökan är komplett och korrekt. Utbetalningen sker till företagets skattekonto.

Charlotta Marténg

Tillväxtverket klargör frågan om koncernbidrag

Koncernbidrag avseende verksamhetsåret 2019 bör inte påverka möjligheten att få stöd för 2020. Beskedet kom från Tillväxtverket under fredagen.

Under fredagen kom ett pressmeddelande från Tillväxtverket som många har väntat på. Myndigheten klargör vad som gäller kring koncernbidrag och stöd för korttidsarbete.

Tillväxtverket skriver i pressmeddelandet att den grundläggande förutsättningen för att ett företag ska ha rätt till stöd för korttidsarbete är att företaget har allvarliga ekonomiska svårigheter. Huvudregeln är därför att ett företag inte kan uppbära stöd för korttidsarbete och samtidigt göra värdeöverföringar under stödperioden eller i nära samband med denna. Enligt lagen om stödet för korttidsarbete ska det ske en bedömning i det enskilda fallet och det åligger stödsökande att visa att den har rätt till stöd.

Tidigare har Tillväxtverket meddelat att värdeöverföringar som skett fram till det att korttidsstödet började gälla 16 mars 2020, inte är ett hinder för att beviljas stöd för korttidsarbete.

Tillväxtverket gör vidare bedömningen att arbetsgivare som regel inte bör lämna koncernbidrag avseende det räkenskapsår under vilket företaget får stöd. Koncernbidrag för räkenskapsåret 2019 påverkar inte möjligheten att erhålla stöd. För bolag med brutet räkenskapsår gäller samma sak för koncernbidrag som avser räkenskapsår fram till den 16 mars 2020.

− Det är ett bra besked som är mycket efterlängtat av både företagen och FAR:s medlemmar. Nu vet vi vad som gäller i frågan om koncernbidrag och vår bransch kan agera för att hjälpa företagen att ta del av stödet och minska risken för återbetalningsskyldighet, säger FAR:s generalsekreterare och VD Karin Apelman.

Pernilla Halling/Charlotta Marténg

Så gör du med momsen vid kundförluster

Hur ska momsen hanteras vid kundförluster med anledning av coronakrisen? Skatteverket har tillfälligt ändrat reglerna för att underlätta för företagen.

Fakturan är skickad men plötsligt kommer beskedet att kunden inte kan betala. Tyvärr en situation som blivit vardag för många företag i och med coronakrisen. När en kund på grund av bristande betalningsförmåga inte kan betala en faktura kan det leda till en kundförlust för företaget. Det kan föra med sig att företaget får minska den utgående momsen med ett belopp motsvarande den utgående moms som tidigare redovisats i momsdeklarationen.

Men för att beskattningsunderlaget ska få sättas ned krävs att säljaren kan visa att det är sannolikt att denne inte kommer att få betalt. Med anledning av coronakrisen har Skatteverket nu luckrat upp de tidigare kraven så att det under en begränsad tid blir lättare för företaget att sätta ned beskattningsunderlaget.

För att en köpare ska anses sakna betalningsmöjlighet ska följande villkor vara uppfyllda:

• Köparen ska vara en beskattningsbar person.
• Fakturan ska ha utfärdats mellan 1 februari 2020 och 31 december 2020.
• Det ska ha gått minst 3 månader sedan fordran förföll till betalning.
• En skriftlig betalningspåminnelse ska ha skickats ut.
• Säljaren och köparen ska inte vara i intressegemenskap.

Om samtliga kriterier är uppfyllda kan säljaren sätta ned beskattningsunderlaget och behöver inte på något annat sätt visa att köparen saknar betalningsförmåga.

Charlotta Marténg

Det här gäller för elektroniska signaturer

Distansarbete i coronatider sätter fokus på flera frågor. En av dem är elektroniska signaturer. Nu har Bolagsverket sammanställt de vanligaste frågorna och svaren på sin webb.

När allt fler företag och privatpersoner tar klivet in i den digitala världen för att lämna tryckta årsredovisningar och utskrivna avtal bakom sig väcks nya frågor. Till exempel vad som gäller om man vill signera elektroniskt. Frågan är i högsta grad aktuell på Bolagsverket då företag i större utsträckning än tidigare väljer att upprätta exempelvis protokoll och årsredovisningar digitalt. För att myndigheten ska kunna godkänna handlingar som skrivits under elektroniskt måste underskrifterna vara så kallade avancerade elektroniska underskrifter.

För att underlätta för företag har Bolagsverket publicerat de vanligaste frågorna och svaren på sin webb. Där kan du till exempel hitta svaren på om det separata verifikatet som skapas av underskriftstjänsten måste skickas med, hur handlingen ska dateras om de elektroniska underskrifterna görs vid olika datum och om det är okej att skicka in elektroniskt underskrivna handlingar via e-post.

Bolagsverket listar också vilka handlingar som får, respektive inte får, skrivas under med elektronisk underskrift.

Charlotta Marténg

Koncernbidrag kan innebära nej till statligt stöd

Påverkar koncernbidrag möjligheten att få statligt stöd vid korttidspermittering? Tillväxtverket förtydligar nu informationen.

Det statliga stödet vid korttidspermittering, eller korttidsarbete som den korrekta termen är, har blivit mycket omdiskuterat. Framför allt har det handlat om vilka företag som kan få ta del av stödet, om utdelning får göras och om koncernbidrag räknas som utdelning.

På måndagen publicerade Tillväxtverket ett förtydligande på sin webb. Myndigheten har gjort en fördjupad juridisk analys kring värdeöverföringar som till exempel aktieutdelningar och koncernbidrag, för att säkerställa rättssäkerheten kring stödet.

− Vi har varit tydliga redan innan ansökningarna öppnade att aktieutdelningar inte är lämpligt att göra samtidigt som man uppbär stödet. Vi förtydligar nu informationen ytterligare, säger Tim Brooks, chef för avdelningen Företag på Tillväxtverket, i en kommentar.

När ansökan görs till Tillväxtverket intygar företaget att det befinner sig i en ekonomisk kris på grund av coronapandemin. Det är också det underlaget som ligger till grund när det preliminära beslutet fattas. Enligt Tillväxtverket kan ett bolag som anser sig ha tillräcklig likviditet och ställning i övrigt för att göra utbetalningar inte bedömas ha rätt till stöd. Det gäller oavsett om det är en utbetalning till aktieägare eller annan som i praktiken innebär att förmögenheten i bolaget minskar.

Om koncernbidrag skriver Tillväxtverket:

”Koncernbidrag bör bedömas på samma sätt som utdelning i sammanhanget av beviljande av korttidsstöd. Bedömningen ska göras för varje enskild arbetsgivare det vill säga stödmottagaren. Det här innebär även att bolag som ingår i en koncernstruktur bedöms var för sig.”

Enligt Tillväxtverkets bedömning ska värdeöverföringar som skett fram till 16 mars 2020 inte påverka företagets möjlighet att få stöd. Dock kommer en längre tidsperiod än enbart de månader som företaget tar emot stöd att beaktas. ”Bedömningen är att det i huvudsak är stödperioden som gäller, men samtidigt bör hela räkenskapsåret beaktas för att kontrollera att stödet inte uppenbarligen missbrukats genom till exempel värdeöverföringar i nära anslutning till stödperioden.” skriver Tillväxtverket på webben.

Tillväxtverket betonar att som lagtexten är formulerad i dagsläget gäller samma regler för alla typer av bolag. Oavsett storlek. För att mindre bolag ska kunna undantas från möjligheten till värdeöverföringar samtidigt som man uppbär stöd krävs en lagändring.

Charlotta Marténg

Regeringen ändrar sig – uttryckligt förbud behövs inte

Regeringen har ändrat sig och ställer sig bakom Lagrådet. Ett förbud mot utdelningar behöver inte uttryckligen skrivas in i lagen. Nu ska frågan behandlas av riksdagen.

I går överlämnade regeringen propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset till riksdagen. Den omfattar flera av de nytillkomna stödåtgärder som presenterats den senaste tiden och som tidningen Resultat berättat om. Bland annat möjlighet till korttidspermittering på 80 procent, tillfälligt slopad förmånsbeskattning för parkering och gåvor till anställda, sänkt avgiftsnivå på anstånden och möjlighet till utökade kontroller för Skatteverket.

De föreslagna ändringarna väntas träda i kraft 1 juni i år och kommer inom kort att behandlas av riksdagen, efter att ha passerat finansutskottet.

I propositionen återfinns också frågan som väckt mycket debatt den senaste tiden. Vad krävs för att få ta del av det statliga stödet för korttidspermittering. Eller rättare sagt, vad för företagen inte göra? Är det okej för ett företag att göra utdelningar och ändå ta del av stödet, vad gäller för koncernbidrag?

Ett förslag fanns från regeringen om att lägga till ett förtydligande om vilka företag som har rätt till statligt stöd vid permittering. Där ingick inte i klartext företag som gör utdelning. Men texten möttes av kritik från Lagrådet som menade att skrivningen inte tillförde något utan snarare riskerade att bli svårtolkad hos Tillväxtverket.

I propositionen som regeringen nu lämnat över till riskdagen har regeringen lyssnat på Lagrådet och ställer sig bakom dess synpunkter. Regeringen framhåller att det bara är företag som verkligen behöver det, alltså de som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter i spåren av corona, som ska ha rätt till stöd men gör bedömningen att det i lagstiftningen inte behöver anges att aktieutdelning och andra utbetalningar särskilt ska beaktas vid bedömningen av detta. Denna möjlighet att undanta företag som lämnar utdelning från att få stöd finns redan i gällande rätt konstaterar regeringen.

Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR, tror inte att sista ordet i frågan är sagt och menar att alla turerna visar hur svårt det är att lagstifta i en fråga som denna om man inte skriver väldigt tydliga kommentarer till lagtexten.

− Nu får vi se vad Finansutskottet säger denna gång när de ska behandla den nu föreslagna propositionen från regeringen, säger han.

Hans Peter Larsson rekommenderar företag att löpande följa hur tillämpande myndighet, Tillväxtverket, tolkar lagen.

− På Tillväxtverkets webb har informationen dock ändrats under resans gång, från att endast ”större utdelningar” uteslutit stöd till nu alla utdelningar. Den uppföljande kontrollen av stödet, beslutet om detta är ju bara är preliminärt när pengarna utbetalas, görs av Skatteverket. Hur de tolkar lagen vet vi inte ännu, säger han.

Charlotta Marténg

Nu införs skatten på plastkassar

1 maj införs skatten på plastkassar. Från och med fredag kommer en särskild blankett för detta att finnas tillgänglig hos Skatteverket.

Den nya skatten är en del av regeringens arbete för att uppnå Sveriges miljömål och EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar. Enligt förpackningsdirektivet ska medlemsstaterna minska förbrukningen till maximalt 40 bärkassar per person och år till år 2025. Beslutet om skatt på plastbärkassar fattades av riksdagen den 29 januari 2020.

Från och med fredag, 1 maj, då skatten införs kommer blanketten Särskild skattedeklaration (SKV 5416) – skatt på plastbärkassar att finnas tillgänglig hos Skatteverket. Det är den som tillverkar, för in och tar emot från annat EU-land eller importerar platsbärkassar till Sverige som blir skattskyldig och som ska deklarera och betala skatten.

Kom ihåg att det är två olika skattesatser att hålla reda på. 3 kronor styck för en plastbärkasse och för påsar tunnare än 15 millimeter och med en volym på max sju liter är skatten 30 öre styck. Varje enskild handlare bestämmer själv vilket pris hen vill ta på kassarna till kunderna.

Resultat har tidigare berättat om att det sedan 1 mars i år går att ansöka hos Skatteverket att bli godkänd som lagerhållare. Huvudregeln är att skyldighet att betala skatt uppkommer när plastbärkassar säljs vidare.

Omställningsstöd baserat på omsättningstapp införs

Företag ska kunna få stöd baserat på omsättningstapp. Stödet ska administreras av Skatteverket och företag kan bli återbetalningsskyldiga om felaktiga uppgifter lämnas.

Nu har ytterligare en stödåtgärd presenteras, ett omsättningsstöd baserat på omsättningstapp. Stödet liknar det som finns i Danmark och Norge och beskrivs av finansminister Magdalena Andersson som ett väldigt träffsäkert stöd.

− Vi har jobbat med att hitta ett stöd som är både träffsäkert och rättssäkert och jag är väldigt glad att vi har hittat det här nu, säger Magdalena Andersson.

För att företaget ska kvalificera sig för stödet krävs en omsättning på över 250 000 kronor och ett tapp på minst 30 procent. Företaget måste ha F-skatt och näringsverksamhet i Sverige och motsvarande krav som gäller vid stödet för korttidspermittering gäller även omställningsstödet.

− Stödet omfattar inte företag som är föremål för rekonstruktioner, är på obestånd eller har skatteskulder, säger Emil Källström, Centerpartiet.

Enligt regeringen och samarbetspartierna riktar sig stödet till en stor del av Sveriges företag, runt 180 000 företag beräknas kunna ta del av det. Stödet är utformat så att det:

• Baseras på fasta kostnader i mars och april 2020.
• Subventionsgraden är beroende på omsättningstapp.
• Ett tak är satt på 150 miljoner kronor per företag.

Utbetalningen sker via Skatteverket och myndigheten kommer att återkräva stöd som betalats ut på felaktiga grunder. Skatteverket kan granska ett företags verksamhet såväl vid ansökan som vid kontroll i efterhand. Om osanna uppgifter lämnats kan företagaren komma att dömas till böter eller fängelse.

Charlotta Marténg

Så ställer du upp faktureringen med hyresrabatt

Skatteverket har uppdaterat sin vägledning om faktureringsskyldighet. På sin webb ger myndigheten ett exempel på hur faktureringen till hyresgästen kan ställas upp, så att det blir rätt med hyresrabatten.

EU gav klartecken till regeringens förslag att införa en tillfällig rabatt för fasta lokalhyreskostnader i utsatta branscher. Stödet betalas ut av länsstyrelsen och ges med 50 procent av den överenskomna nedsättningen. Dock högst till ett belopp som motsvarar 25 procent av den ursprungliga hyran. Stödet har gett upphov till frågor kring moms och redovisning. 17 april publicerade Skatteverket ett förtydligande av en vägledning där myndigheten skriver att stödet är ett bidrag direkt kopplat till priset. Bidraget ska därför ingå i ersättningen vid beräkningen av beskattningsunderlaget.

22 april publicerade Skatteverket ytterligare ett förtydligande av en vägledning kopplat till coronavirusets utbrott och hyresrabatten. Denna gång om faktureringsskyldigheten. På sin webb ger myndigheten ett exempel på hur underlaget för fakturering till hyresgästen kan ställas upp.

Skatteverket skriver att det är hyresgästen som ska betala momsen på stödet från staten vid bidrag som är direkt kopplat till priset, exklusive mervärdesskatt. Om fastighetsägaren ansöker och får statligt stöd i efterhand ska fastighetsägaren fakturera sin hyresgäst moms med 25 procent på stödet. Enligt Skatteverkets exempel kan fastighetsägaren också välja att fakturera det framtida stödet redan i sin ursprungliga faktura till hyresgästen.

Så här fungerar hyresrabatten

Stödet för sänkta hyror i utsatta branscher är nu på plats. Ansökan kan göras från 1 juli.

I förra veckan gav EU klartecken för regeringens förslag att införa en tillfällig rabatt för fasta lokalhyreskostnader i utsatta branscher, något tidningen Resultat tidigare berättat om.

Nu är detaljerna kring stödet på plats. Stödet riktas till vissa branscher, som sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter. Även butikshandel, logiverksamhet, och vissa konsumenttjänster som tandläkare, hår- och kroppsvård omfattas.

Hyresvärden ska sluta avtal med hyresgästen om sänkt fast hyra, och hyresgästen måste under perioden 1 april till och med 30 juni varit verksam i någon av branscherna som omfattas av stödet. Det är hyresvärden som söker stödet. Det görs i efterhand och går att söka från 1 juli 2020. Kompensationen ges med max 50 procent av den nedsatta fasta hyran, det vill säga själva rabatten. Dock maximalt 25 procent av den ursprungliga fasta hyran.

Sebastian Sjöö, jurist på PwC i Örebro, har tidigare sagt till Resultat att en hyresvärd måste göra en noggrann avvägning i varje enskilt fall, med utgångspunkt i såväl den egna likviditetssituationen som i framtidsutsikterna för hyresgästens verksamhet.

En hyresgäst som drabbats av likviditetsproblem till följd av coronapandemin kan mycket väl vara en stabil hyresgäst på lång sikt.

– I en sådan situation kan det vara en god idé för hyresvärden att redan nu inleda en dialog med hyresgästen om uppskov eller efterskänkning av delar av hyran. Det kan ju vara väldigt bråttom för en företagare som plötsligt står utan intäkter, säger Sebastian Sjöö.

Charlotta Marténg
Björn Dickson

Besked från EU: Klartecken till hyresrabatt

På onsdagskvällen 15 april gav EU-kommissionen grönt ljus till det statliga stöd till rabatterade hyror som regeringen har aviserat. Före helgen väntas alla detaljer vara på plats.

Resultat skrev i går om förslaget om hyresrabatt. Några timmar efter att artikeln publicerats kom beskedet från EU, som ger klartecken till hyresrabatten. I och med beskedet från EU-kommissionen vet hyresvärdar och hyresgäster vad de ska utgå från när de förhandlar om nedsatt hyra i coronatider.

Stödet ska sökas hos länsstyrelsen i västra Götaland som väntas gå ut med information kring detta under torsdagen, 16 april.

Beskedet från EU har dröjt. Redan den 26 mars presenterade regeringen ett förslag om tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader i utsatta branscher.

I ett pressmeddelande säger nu EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager:

“Det svenska stödpaketet på 453 miljoner euro som vi har godkänt kommer att hjälpa dessa sektorer att betala hyran i dessa svåra tider”.

För många företagare är läget akut. Både lokalhyresgäster och deras hyresvärdar är ofta pressade i det extraordinära läge som råder.

Det som regeringen har meddelat är följande:

• Regeringen avsätter 5 miljarder kronor i stöd för sänkta fasta hyror för företag inom utsatta branscher.
• Det handlar om sektorer som sällanköpshandel, hotell och restauranger. Regeringen nämner också konsumenttjänster som tandläkare, fysioterapeuter och frisörer.
• Den hyresvärd som sänker den fasta hyran för hyresgäster under perioden 1 april till 30 juni i dessa utsatta branscher kommer att kunna söka stöd.
• Kompensationen blir maximalt 50 procent av den rabatt som hyresvärden ger. Kompensationen kan inte bli mer än 25 procent av den ursprungliga fasta hyran.

Det innebär till exempel att om hyran är 100 000 kronor och hyresvärden sänker hyran till 50 000 kronor kan hyresvärden få 25 000 kronor i ersättning från staten.

• Hyresvärden ska söka kompensationen i efterhand via länsstyrelsen. Ansökan ska skickas in till länsstyrelsen senast den 31 augusti 2020.
• Ansökan ska göras digitalt. Informationen om hur man gör läggs ut på Länsstyrelsernas webbplatser när förordningen är på plats.

Björn Dickson

Resultat sammanfattar stödåtgärderna – personalfrågor och lokaler

Förslagen om stödåtgärder har varit många. Resultat sammanfattar de viktigaste åtgärderna du behöver känna till. Här kan du läsa om det som rör personalen och lokalerna.

Antalet varsel och antalet konkurser rusar i spåren av coronavirusets framfart. Flera stödpaket har arbetats fram av politikerna i dialog med myndigheter, näringslivet och branschorganisationer.

För dig som företagare är det viktigt att ha en plan för företagets ekonomi. Diskutera frågan med din revisor/auktoriserade redovisningskonsult för att få hjälp att reda ut om, och i så fall vilka, stödåtgärder som kan vara tillämpliga för just ditt företag.

Tidningen Resultat har tagit hjälp av Hans Peter Larsson, skatteansvarig FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR för att sammanfatta stöden som finns i nuläget.

PERSONAL

Kostnader för personal är en stor post för många företag. Inom området har bland annat följande åtgärder presenterats:

Nedsatta arbetsgivaravgifter för anställda.

Gäller under perioden 1 mars – 30 juni, deklarationerna för mars, april, maj och juni. Under denna period sänks arbetsgivaravgiften till 10,21 procent för de första 30 anställda på en lön om högst 25 000 kronor per anställd och kalendermånad. För den del av lönen som överstiger 25 000 kronor betalas fulla arbetsgivaravgifter. Skattelättnaden kan som mest uppgå till 5 300 kronor per anställd och månad.

”Även på permitteringslöner betalas arbetsgivaravgifter, men även där kan de sättas ned. Företaget räknar själv ut de arbetsgivaravgifter som ska betalas och betalar in dessa. Redan inlämnade deklarationer kan rättas, kommenterar Hans Peter Larsson.”

Motsvarande regler gäller för enskilda näringsidkare och ägare till handelsbolag.

Stöd vid korttidsarbete

Stöd vid korttidsarbete (det som tidigare hette korttidspermittering) handläggs av Tillväxtverket. Stödet kan ges i sex månader med möjlighet till tre månaders förlängning och är preliminärt. Ett av villkoren är att utdelning eller liknande inte får ha lämnats, men exakt vad det omfattar eller hur stor utdelning det handlar om har inte preciserats.

Arbetsgivaren kan minska arbetstiden med 20, 40, 60 eller 80 procent och lönetaket för stödet är 44 000 kronor i månaden. Det högsta stödet är 26 030 kronor per person och månad om lönen ligger över 44 000 kronor i månaden och arbetstidsminskningen är 60 procent.

”Notera att möjligheten att permittera till 80 procent endast gäller under tiden 1 maj till 31 juli. I kombination med de sänkta arbetsgivaravgifterna bär staten 86 procent av personalkostnaderna i maj och juni, men inte i juli då den sänkta arbetsgivaravgiften i nuläget inte gäller, säger Hans Peter Larsson.”

För att kunna nyttja åtgärden måste avtal med anställda måste finnas, antingen genom kollektivavtal eller genom direkt avtal med anställda. Saknas kollektivavtal kan hjälp av en arbetsrättsjurist behövas då frågan är arbetsrättslig.

Stödet som betalas ut är preliminärt och ges vid ”tillfälliga, allvarliga ekonomiska svårigheter som företaget inte hade kunnat förutse eller undvika” utan att detta närmare preciseras. Arbetsgivaren ska ha gjort vad denne kan för att minska personalkostnaden genom att säga upp personal som inte är tillsvidareanställd och som inte är verksamhetskritisk. Skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning får heller inte föreligga, och inga ”större utdelningar” får lämnas enligt Tillväxtverket.

”Det finns många frågor kring dessa regler och situationen försvåras eftersom stödet är preliminärt och kan komma att återkrävas om villkoren inte uppfylls. Kraven som ställs av riksdagen är högre än de som Tillväxtverket nämner på sin webb, vilket kan påverka bedömningen när stöden följs upp, kommenterar Hans Peter Larsson.”

Övriga personalrelaterade frågor

Lättnader har införts i villkoren för att gå med i en arbetslöshetskassa och ha rätt till arbetslöshetsersättning. Företagare som tillhör en a-kassa kan lägga företaget vilande. Även kraven på när och hur ett företag får läggas i vila har lättat.

Lokalerna

Ett stöd där hyresvärden sänker hyran för en hyresgäst har presenterats. Stödet innebär att en hyresvärd som sänkt hyran för en hyresgäst i särskilt utsatta branscher kan söka stöd för upp till 50 procent av den nedsatta hyran. Hyresvärden ansöker om kompensationen i efterhand hos Länsstyrelsen. Detta statsstöd måste godkännas av EU.

Charlotta Marténg

Läs även: Resultat sammanfattar stödåtgärderna lån och skatter

Då situationen kan ändras snabbt är det en god idé att söka information hos grundkällan, så som riksdag/regeringen och berörda myndigheter, exempelvis Skatteverket, Bolagsverket, Tullverket och Tillväxtverket. På verksamt.se samlas också information från flera myndigheter, där finns också en hel del av informationen översatt till engelska.

Resultat sammanfattar stödåtgärderna – lån och skatter

Förslagen om stödåtgärder har varit många. Resultat sammanfattar de viktigaste åtgärderna du behöver känna till. Här kan du läsa om det som rör lån och skatter.

Antalet varsel och antalet konkurser rusar i spåren av coronavirusets framfart. Flera stödpaket har arbetats fram av politikerna i dialog med myndigheter, näringslivet och branschorganisationer.

För dig som företagare är det viktigt att ha en plan för företagets ekonomi. Diskutera frågan med din revisor/auktoriserade redovisningskonsult för att få hjälp att reda ut om, och i så fall vilka, stödåtgärder som kan vara tillämpliga för just ditt företag.

Tidningen Resultat har tagit hjälp av Hans Peter Larsson, skatteansvarig FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR för att sammanfatta stöden som finns i nuläget.

Skatter

Skatter – uppskov

Aktiebolag kan få anstånd med inbetalning av anställdas preliminärskatt och arbetsgivaravgifter i upp till ett år. Åtgärden omfattar tre månadsinbetalningar. Inbetalningar i februari och mars 2020 kan återbetalas. Den som skjuter upp sin skatt kommer att få betala en avgift samt ränta på beloppet. Kostnaden för anståndet blir den så kallade basräntan på 1,25 procent för de första sex månaderna och därefter tillkommer en avgift per månad som sammanlagt gör att kostnaden hamnar på 3,1 procent.

Skulden omfattas inte av företrädaransvaret, så även om bolaget vid ett senare tillfälle inte kan betala räntan blir inte bolagets ägare personligen betalningsansvariga. Ansökan görs enklast digitalt genom Skatteverkets coronasida på webben, där myndigheten samlat all information.

”För att få anstånd får företaget inte misskött sin ekonomi eller ha större skatteskulder, kommenterar Hans Peter Larsson.”

Anstånd med moms

Företag som redovisar momsen helårsvis kan få momsen från 2019 återbetald från 27 december 2019. Företag som redovisar moms månadsvis eller kvartalsvis kan få anstånd med tre månaders moms. Anståndet kan göras retroaktivt från och med januari 2020.

Ändrad preliminärskatt

Företagare som driver enskild firma eller handelsbolag kan både ändra sin debiterade preliminärskatt genom att begära jämkning och även begära förtidsåterbetalning av redan debiterad preliminärskatt.

”Hela vinsten för 2019 upp till en miljon kronor kan därefter sättas av till periodiseringsfond utan något tak. Den skattepliktiga vinsten för 2019 blir då noll kronor. Glöm inte att utan senare avdragsgilla kostnader kommer fonden att beskattas, kommenterar Hans Peter Larsson.”

Lån

Det finns möjlighet för företag att låna pengar från olika håll.

• Almi får tre miljarder för att öka utlåningen till små och medelstora företag.
• Svensk Exportkredit ges ökade möjligheter att ge krediter till svenska exportföretag.
• Exportkreditnämnden ges ökade möjligheter att lämna garantier för betalning vid köp av svenska varor och tjänster.
• Banker har fått ökade ramar för utlåning. Till del med garantier från Riksbanken. Mer information från banken i denna del.

Charlotta Marténg

Läs även: Resultat sammanfattar stödåtgärderna personalkostnader och lokaler

Då situationen kan ändras snabbt är det en god idé att söka information hos grundkällan, så som riksdag/regeringen och berörda myndigheter, exempelvis Skatteverket, Bolagsverket, Tullverket och Tillväxtverket. På verksamt.se samlas också information från flera myndigheter, där finns också en hel del av informationen översatt till engelska.

Besked om utökat stöd för korttidsarbete

Stödet för korttidsarbete kan komma att bli ännu generösare. Arbetsgivare ska kunna minska arbetstiden med upp till 80 procent, mot nuvarande 60 procent.

På tisdagseftermiddagen presenterade regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna utökade ekonomiska åtgärder för att minska de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset. Det handlar om att växla upp stödet för korttidsarbete.

Från att ha kunnat minska arbetstiden med 60 procent för sina anställda ska det från 1 maj bli möjligt att minska arbetstiden med upp till 80 procent. För arbetsgivare som kan utnyttja stödet fullt ut, samt kombinerar det med stöd i form av nedsatta arbetsgivaravgifter innebär det en halvering av kostnaderna enligt ett räkneexempel från regeringen.

Sedan möjligheten att ansöka om stöd för korttidsarbete öppnades har Tillväxtverket, som handlägger ansökningarna, fått in cirka 24 000 ansökningar. Av dessa har över 16 000 ansökningar redan beslutats.

Samtidigt som stödet växlas upp vill regeringen och samarbetspartierna se skärpta kontroller för att stödet inte ska missbrukas. Skatteverket får ökade resurser och Tillväxtverket har redan sedan tidigare fått hjälp av handläggare från Skatteverket för att motverka fusk. Tillväxtverket kommer också att gå vidare med rättsliga åtgärder i de fall de upptäcker missbruk av stödet.

Hans Peter Larsson, Auktoriserad Skatterådgivare FAR, tycker att det är bra att det tillsätts resurser för att se till att stödet inte missbrukas. För honom är det en fråga om konkurrensneutralitet.

− Men det kräver att villkor och regler för att erhålla stöd är klara och tydliga. Det är de inte i dag. Tillväxtverkets information är föredömligt enkel men lämnar alltför många frågor obesvarade. Ersättningen är därtill preliminär i första skedet och följs upp senare. Här måste verket tillsammans med regeringen nu gå vidare med förtydliganden så att fler företag vågar söka stöd och andra inte vilseleds att tro att man är berättigad till stöd. Detta är även en rättssäkerhetsfråga, säger Hans Peter Larsson.

Regeringen ska nu lägga fram sitt förslag för snabbremiss innan riksdagen fattar beslut. Planen är att stödet ska införas 1 maj och gälla under tre månader, maj, juni och juli 2020.

Charlotta Marténg

Så här påverkar de allmänna råden dig som företagare

Tillfälliga lagändringar och nya regler. Som företagare är det mycket att hålla ordning på med anledning av coronaviruset.

Löpande kommer nya regler och tillfälliga lagändringar som påverkar dig som företagare. Folkhälsomyndigheten har till exempel tagit fram nya allmänna råd, som innebär att alla verksamheter i Sverige är skyldiga att vidta åtgärder för att minska risken att covid-19 sprids.

För butiker, köpcentrum och gallerior handlar det bland annat om att butikerna bör begränsa antalet kunder som vistas i lokalen samtidigt, ta fram alternativa lösningar till kassaköer eller anvisa hur långt kunderna kan stå mellan varandra.

Enligt de allmänna råden bör arbetsgivare, om möjligt, se till att personal och besökare håller avstånd, regelbundet kan tvätta händerna med tvål och vatten eller annars använda handsprit. Anställda som kan bör arbeta hemifrån, undvika onödiga resor och anpassa sina arbetstider för att undvika rusningstrafik.

Verksamt.se har samlat information kring vad som gäller, och länkar till andra myndigheter och viktiga informationskanaler. Där finns också information på engelska.

Charlotta Marténg

Så förbereder du din ansökan om korttidsstöd

I dag öppnar möjligheten att söka korttidsstöd hos Tillväxtverket. På sin webb publicerar myndigheten ett test där du snabbt kan se om du har rätt till stödet.

Genom att svara på några korta ja/nej-frågor på Tillväxtverkets webb är det möjligt att snabbt få en indikation på om företaget kan söka korttidsstöd. På webben finns också en beräkningshjälp där det går att få svar på hur mycket företaget kan få i stöd, om stöd beviljas.

För att ha rätt att få stödet krävs att du som arbetsgivare har kollektivavtal, och frågan måste förhandlas med facket om du vill kunna använda dig av korttidsarbete. Om kollektivavtal saknas ska en överenskommelse om korttidsarbete skrivas med minst 70 procent av de anställda på driftsenheten. En mall för hur ett sådant avtal kan se ut finns att hämta gratis på Tilväxtverkets webb.

Samtidigt kommer signaler om att systemet med korttidsarbete riskerar att missbrukas. Finansminister Magdalena Andersson uppger i en intervju med DN att Skatteverket lånar ut 100 handläggare som är specialister på fusk. Skatteverkets experter ska från och med i dag, tisdag, bistå Tillväxtverket för att upptäcka fusk.

Årsredovisning och årsbokslut – tänk på det här

Corona påverkar på flera fronter. Bokföringsnämnden har publicerat tips på sin webb om vad man bör tänka på när årsredovisning och årsbokslut upprättas.

Coronakrisen väcker många frågor. Inte minst på området redovisning. Den statliga myndigheten Bokföringsnämnden, BFN, har uppdaterat sin webb med frågor och svar inom området årsredovisning och årsbokslut.

Bra att veta om anstånd med skatten

Ska du söka anstånd med skatt, moms eller arbetsgivaravgifter? Då kan det här vara bra att veta.

Nu har lagen som gör det möjligt att söka tillfälligt anstånd med skattebetalningarna trätt i kraft. Företag som drabbas ekonomiskt av effekterna av coronaviruset kan, som Resultat tidigare berättat, skjuta upp inbetalningen av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms för att förbättra sin likviditet.

Lagen började gälla 30 mars och det är möjligt att få anstånd för redovisningsperioder under perioden januari – september 2020. På webben har Skatteverket publicerat en tabell som visar hur många redovisningsperioder det går att få anstånd med:

Reglerna om tillfälligt anstånd kommer också utvidgas och även gälla moms som ska redovisas årsvis från och med 27 december 2019 till och med 17 januari 2021. På så sätt kan många egenföretagare bland annat få anstånd med moms som annars ska betalas under våren, till exempel den 12 maj.

Det går att få tillfälligt anstånd i upp till ett år från den dag Skatteverket beviljar anståndet. En fråga som diskuterats är den ränta och avgift som tas ut på anståndsbeloppet. Räntan och avgiften beslutas av riksdagen och mycket talar för att den kommer att ändras, som en del i stödåtgärderna för att hålla företagen igång.

För närvarande är räntan 1,25 procent. Räntan läggs till beloppet du har fått i anstånd och betalas samtidigt som skatten och anståndsavgiften på 0,3 procent. Avgiften tas ut per påbörjad kalendermånad från och med månaden efter att anståndet beviljas till och med den månad anståndet ska betalas.

Skatteverket rekommenderar att ansökan om tillfälligt anstånd görs via Mina sidor på skatteverket.se. Det är det snabbaste och enklaste sättet. Företagaren själv eller företagarens ombud kan ansöka om anståndet via Mina sidor. För den som hellre ansöker utan att vara inloggad eller på en blankett väntas en längre ansökningstid.

Charlotta Marténg

Så hanterar du sjuklönekostnaden i AGI

Regeringen kommer med ständigt nya initiativ för att lätta företagens börda. Vi vände oss till Maria Manholm Auktoriserad Lönekonsult FAR, på Grant Thornton för vägledning. Ett viktigt råd: Vänta med arbetsgivardeklarationen för mars till den 6 april.

Maria Manholm, Senior Manager Payroll Services på Grant Thornton, understryker att det är viktigt att hålla sig uppdaterad kring de förslag som nu ligger inför beslut och kring vilken påverkan de får.

– Jag får många frågor från kunderna nu och det är jag tacksam för, det är faktiskt bättre att stämma av en gång för mycket än att göra fel. I en extraordinär situation kan ett misstag lätt leda till följdfel, säger Maria Manholm.

Hur gör jag som företagare när mina anställda blir sjuka?

Följ de vanliga rutinerna på företaget kring sjukanmälan. Regeringen har lagt fram ett förslag på slopat krav på läkarintyg, vilket innebär att den som är sjuk kan vara hemma från arbetet i 14 dagar utan att uppvisa läkarintyg till arbetsgivaren. Om förslaget går igenom gäller reglerna retroaktivt från den 13 mars. Riksdagen planerar att fatta beslut om detta 2 april.

Har den anställde rätt till smittbärarpenning?

Smittbärarpenning betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av risken för att smitta ner andra. Detta beslutas av läkare.

Inget företrädaransvar för obetalda skatter

Skatteverket har lyssnat på oron hos företagen. Myndigheten meddelar i dag att den inte kommer att kräva företrädaransvar för obetalda skatter i spåren av corona.

Skatteverket har publicerat ett ställningstagande där det framgår att myndigheten inte kommer att ansöka om företrädaransvar mot en företrädare för obetalda skatter och avgifter som omfattas av anstånd enligt lagen om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall. Det meddelar Eva Mårtensson, enhetschef på Skatteverkets rättsavdelning i ett pressmeddelande.

Oron bland företagare har varit stor att företrädare ska drabbas av företrädaransvaret och bli personligt betalningsskyldiga i coronatider. Så blir alltså inte fallet. Om det inte handlar om företag som uppenbart utnyttjat möjligheterna helt i strid med syftet kommer Skatteverket inte ansöka om företrädaransvar.

Även ägare av aktiebolag omfattas av stödet

Tillväxtverket har uppdaterat sin information om korttidsarbete. Även ägare av aktiebolag omfattas och kan söka stödet.

Genom korttidsarbete (det som tidigare hette korttidspermittering) kan arbetsgivaren minska sina lönekostnader med hälften och arbetstagaren ändå behålla 90 procent av lönen. Det genom att staten kraftigt subventionerar kostnaderna som en åtgärd för att minska de negativa effekterna av coronaviruset.

På Tillväxtverkets webb finns information om vad som gäller kring korttidsarbete och informationen uppdateras löpande. Stödet kommer att gå att söka från 7 april, men tillämpas från 16 mars och gäller under hela 2020.

Av den uppdaterade informationen hos Tillväxtverket framgår nu att alla – utom ägare av enskild firma – omfattas av möjligheten att söka stöd. Ägare/arbetsgivare som omfattas är exempelvis aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser.

Omfattas ensamföretagare av stödet?

På webben skriver Tillväxtverket: ”Det aktuella stödet för korttidsarbete baseras på lagen om korttidsarbete som omfattar företag med anställda och täcker därmed inte egenföretagare utan anställda. Dessa företagare är dock väldigt viktiga för svenskt näringsliv. Vi på Tillväxtverket tar fram kunskap om hur det påverkar svenskt näringsliv och har en dialog med vår uppdragsgivare regeringen och föreslås åtgärder för att underlätta för egenföretagare som drabbas av konsekvenserna av coronaviruset.”

För vad och vilka får man ersättning?

• Stödet omfattar inte nyanställda, utan endast anställda som var avlönade 3 månader före Tillväxtverkets godkännande.
• Stödet gäller för de anställda som arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden.
• Anställda som tillhör arbetsgivarens familj är ej stödberättigade. Som familj räknas make/maka/sambo, barn, föräldrar samt avlägsnare släktingar som bor i samma hushåll.

Korttidspermittering – så funkar det

Genom korttidspermittering kan arbetsgivaren minska sina lönekostnader med 50 procent. Samtidigt kan arbetstagaren behålla 90 procent av lönen.

Många arbetsgivare, framför allt inom restaurang-, hotell- och turismnäringen, är hårt pressade av coronavirusets ekonomiska effekter, då kundunderlaget minskat kraftigt. Även övriga branscher påverkas kraftigt. För att hjälpa livskraftiga företag att undgå konkurs har staten valt att gå in och täcka upp till tre fjärdedelar av kostnaden som uppstår vid korttidspermittering. Det betyder att arbetstagaren kan gå ner i arbetstid och trots det få ut över 90 procent av sin lön.

Tillväxtverket har på sin webb samlat information om korttidspermittering, vad som gäller och hur man som företagare ska gå tillväga. Stödet kommer att finnas tillgängligt från 7 april, men ska tillämpas redan från 16 mars, och det ska gälla under hela 2020.

Vad behöver du som företagare göra?

Förbered dig genom att se till att stöd för korttidspermittering finns i centrala och/eller lokala kollektivavtal. Saknas kollektivavtal? Se till att skriftligt avtal, med stöd för korttidspermittering, finns med minst 70 procent av arbetstagarna.

Vilka anställda omfattas?

Stödet gäller endast anställda som varit avlönade tre månader före ansökan om stöd, men anställda som tillhör arbetsgivarens familj är inte berättigade till stöd.

Hur ansöker jag?

7 april öppnar ansökan och då kommer rutiner att finnas för hur företag ska ansöka. Fram till dess kommer Tillväxtverket löpande att uppdatera sin information om hur ansökan ska gå till. Ansökan sker via tillvaxtverket.se och stödet kan betalas ut först efter att ansökan godkänts av myndigheten.

Följande räkneexempel har tidigare presenterats av regeringen:

”Förslaget innebär att en arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som minskar sin arbetstid till 40 procent kommer få behålla 92,5 procent av sin lön, det vill säga 30 200 kronor. Samtidigt minskar arbetsgivarens kostnader för arbetstagaren till 47,5 procent, från 43 000 för lön och arbetsgivaravgifter till 20 425 kronor. Staten står för resterande del av kostnaden, det vill säga 19 350 kronor som motsvarar 75 procent av den totala kostnaden för arbetstidsminskningen.”

Charlotta Marténg

Lättare att få anstånd med skatten

Det kommer att bli enklare att få anstånd med skatten på grund av coronapandemin. I reglerna som ska träda i kraft 7 april slopas villkoret att man måste visa att pengarna kan betalas tillbaka efter anståndets utgång.

Företagare som för tillfället har betalningssvårigheter på grund av coronaviruset har redan nu möjlighet att söka anstånd med betalning av skatten enligt befintliga regler. Så här skriver Skatteverket på sin webb:

”Skatteverket gör bedömningen att följderna av coronaviruset skulle kunna vara ett sådant
synnerligt skäl som gör det möjligt att ansöka om anstånd med betalning enligt de nuvarande reglerna. Detta innebär att om den skattskyldiga kan visa att betalning kan ske efter en kortare tids anstånd kan Skatteverket medge anstånd med betalningen. Ansökan görs skriftligt och skickas till den skattskyldigas skatteenhet.”

Ett av förslagen som regeringen presenterat för att stötta företag som drabbas ekonomiskt av coronapandemin rör just möjligheten till anstånd med betalning. En lagrådsremiss, som ska snabbehandlas, har lagts fram och den nya lagen som ska göra det lättare att få anstånd träder i kraft 7 april i vår.

Enligt de nya reglerna ska Skatteverket ges möjlighet att bevilja anstånd med inbetalning av arbetsgivarens sammanlagda skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och moms som gäller redovisningsperioder som infaller under januari till och med september 2020.

”Anståndet får beviljas för högst tre redovisningsperioder för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter respektive mervärdesskatt. För mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis får anstånd beviljas för högst en redovisningsperiod. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år.” står det i lagrådsremissen.

Reglerna för när man kan få anstånd lättas upp genom regeringens förslag. Bland annat slopas kravet på att kunna visa att betalning kan ske efter att anståndstiden löpt ut, och att betalningsproblemen är tillfälliga.

– Det finns inga sådana villkor i de nya reglerna, vare sig i den föreslagna lagtexten eller i motiveringen till denna. När det gäller den nya möjligheten till anstånd som föreslås träda i kraft 7 april så ska anstånd beviljas om inte särskilda skäl talar emot. Det finns inga villkor om att man måste visa att betalning ska kunna ske efter anståndets utgång gällande dessa bestämmelser, säger Anders Bäck, enhetschef på Skatteverket.

Av lagrådsremissen framgår att en anståndsavgift, som beräknas till 0,3 procent på beviljat anståndsbelopp, ska tas ut per kalendermånad från och med månaden efter att anståndet beviljas till och med den månad då anståndet ska betalas. Avgiften ska betalas senast den dag då anståndsbeloppet ska vara betalt.

Charlotta Marténg

Rör det här dig och/eller ditt företag? Diskutera frågan med din revisor eller rådgivare!

Resultat hjälper dig som företagare hitta rätt i flödet om corona

Politiker, myndigheter och branschorganisationer mobiliserar för att stötta svenska företagare under coronakrisen. Resultat hjälper dig att navigera bland informationen.

Extra pengar för företagen att låna

Coronaviruset slår hårt mot ekonomin. För att undvika att livskraftiga företag slås ut har Riksbanken beslutat att låna ut upp till 500 miljarder kronor till företagen via bankerna.

Svenska myndigheter arbetar på olika sätt för att begränsa effekterna av coronaviruset. Vid ett extrainsatt penningpolitiskt möte i slutet av förra veckan fattade Riksbankens direktion beslutet att låna ut upp till 500 miljarder kronor till företagen via bankerna. Tanken är att bidra till en stabilare finansmarknad och att undvika brist på krediter som i sin tur kan orsaka en utdragen nedgång i ekonomin.

Riksbanken erbjuder bankerna upp till 500 miljarder kronor mot säkerhet, pengar som ska kunna lånas ut till icke-finansiella företag verksamma i Sverige. Riksbanken kommer att följa upp bankernas utlåning för att säkerställa att lånen som Riksbanken erbjuder bankerna kommer företagen tillgodo.

Under måndagen kom ytterligare ett besked från Riksbanken. Då fattades beslut om ett paket av åtgärder, bland annat att Riksbanken erbjuder utökade lån till bankerna till förmånliga villkor. Dessutom aviserades att Riksbanken avser att under året köpa värdepapper för ytterligare upp till 300 miljarder kronor. Riksbanken meddelar också att den är beredd att fatta beslut om fler åtgärder vid behov.

Anstånd med skatt och slopat karensavdrag

Slopat karensavdrag och möjlighet att få anstånd med arbetsgivaravgifter och vissa skatter. Det är några av åtgärderna regeringen vill vidta med anledning av corona-viruset.

På onsdagen presenterade regeringen ett förslag till en ändringsbudget med anledning av corona-viruset. Bakom ändringsbudgeten står Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Bland annat föreslås att karensavdraget slopas. Staten kommer att betala ut sjukpenning från första dagen. Samtidigt höjs anslaget för så kallad smittbärarpenning. Syftet bakom detta är att minska smittspridningen och belastningen på vården.

I förslaget finns även möjlighet för företag att få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter och anställdas preliminärskatt upp till ett år. Inriktningen är att anståndet ska gälla arbetsgivaravgifter och preliminärskatter för högst två månader. Regeringen meddelar samtidigt att då läget snabbt kan komma att förändras förs en dialog med riksdagen för att snabba beslut ska kunna fattas.

Undvik personligt betalningsansvar – håll koll på ditt aktiekapital

Håll koll på ditt aktiekapital och kontrollbalansräkningen! Annars kan du bli personligen betalningsansvarig för bolagets skulder. Uppmaningen är än viktigare nu när aktiekapitalkravet sänkts.

1 januari i år sänktes aktiekapitalkravet från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Som tidningen Resultat tidigare berättat är syftet från riksdag och regering att fler ska starta bolag. Men inte bara nya aktiebolag påverkas. Det gör även befintliga, privata, aktiebolag som från och med årsskiftet kan minska sitt aktiekapital. Några saker krävs då, bland annat att beslut om minskningen tas på en bolagsstämma och att det innehåller vissa formella uppgifter. Beslutet ska även registreras hos Bolagsverket.

Viktigt att tänka på för den som har ett aktiebolag är kontrollbalansräkningen och företrädaransvaret. När det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning, annars kan det personliga betalningsansvaret slå till.

När kontrollbalansräkningen är upprättad har företrädarna åtta månader på sig att återställa aktiekapitalet.

• Det kan göras på olika sätt, exempelvis positiv resultatutveckling, kapitaltillskott eller skuldsavskrivning, säger Petra Örjegren, Auktoriserad Redovisningskonsult FAR, och ägare av Stabilisator.

Om bolagets företrädare inte lyckas återställa kapitalet ska de ansöka hos tingsrätten om likvidation. Görs inte det kommer bolaget att drivas vidare under personligt ansvar för styrelsen och bolagets företrädare. Det innebär i korta drag att den som sitter i bolagets styrelse personligen blir ansvarig för att bolagets skatter betalas in till Skatteverket.

• När kravet på aktiekapital har sänkts till 25 000 kronor betyder ju det att redan vid 12 500 kronor har ett bolag förbrukat hälften av sitt aktiekapital och måste därmed upprätta en kontrollbalansräkning. De flesta verksamheter har nästan alltid kostnader innan intäkterna börjar komma. I de sammanhanget är 12 500 kronor inte mycket. Ett nystartat bolag behöver ofta exempelvis mobiltelefon, marknadsföring och dator med mera, säger Petra Örjegren.

Hon betonar att det här innebär att merparten av styrelser för nya företag nästan omgående får ett personligt ansvar för sina skulder. Om de inte är noga med sin kontrollbalansräkning och att återställa aktiekapitalet inom rätt tid.

• Ett stort problem är att denna regel inte är så känd bland nya företaget. De vet inte att de behöver göra en första kontrollbalansräkning, missar det och fortsätter därför att driva sin verksamhet under personligt betalningsansvar. Eftersom många företagare dessutom har hand om sin egen bokföring i början, för att spara pengar, får de heller inte rådgivning just kring detta, säger Petra Örjegren.

Den kritiska punkten är alltså när styrelsen borde insett att halva aktiekapitalet är förlorat. Om man då inte upprättar en kontrollbalansräkning hjälper det inte att skylla på okunskap. Det är inte något domstolarna tar hänsyn till när det personliga betalningsansvaret sätts i fokus.

Charlotta Marténg

Har revisorn tystnadsplikt?

När har revisorn tystnadsplikt? Läs vad Resultats experter svarar.

Har revisorn tystnadsplikt?

Ja! En av de viktigaste skyldigheterna som revisor är tystnadsplikten. Den är central för att kunderna ska känna att de kan avslöja angelägenheter rörande dem själva eller deras bolag. De ska aldrig känna någon oro att någon annan får den informationen direkt eller indirekt från revisorn.

Tystnadsplikten följer ur Revisorslagen 26 § som inleds: ”En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning…”, och detta omfattar även biträde till revisorn som till exempel en revisorsassistent.

Tystnadsplikten gäller vid alla typer av uppdrag som en revisor utför, och alltså inte enbart revisionsuppdrag. Tystnadsplikten omfattar också tiden efter det att uppdraget upphört.

Kim Lavin, auktoriserad revisor

Belopp och procent 2020

Skattefria traktamenten, arbetsgivaravgifter, särskild löneskatt. Har du koll på vilka belopp och procentsatser som gäller för 2020?

På Skatteverkets webb finns en kort version publicerad i pdf-form med information om belopp och procentsatser gällande exempelvis fastighetsskatt, skattefria traktamenten, arbetsgivaravgifter och prisbasbelopp. Genom sammanställningen kan du få en snabb överblick av gällande siffror.

Under januari kommer Skatteverket också att publicera en längre version av ”Belopp och procent”.

Flyttbara moduler är lös egendom – bättre regler för avskrivningar

På hösten 2018 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att moduler som är lätta att flytta på är lös egendom när det gäller mervärdesskatt. Nu kommer Skatteverkets nya rättsliga vägledning. Detta innebär bättre avskrivningsregler.

– Det är bra att få fastslaget att det rör sig om lös egendom. Konstigt vore det annars, det handlar ju om bodar som man kan flytta på fem minuter, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR.

– Det här innebär bland annat bättre avskrivningsregler, man kan göra avskrivningar på kortare tid, säger Hans Peter Larsson.

Domen i Högsta förvaltningsdomstolen gällde moduler som hyrs ut som tillfälliga kontor. Men det kan också gälla sådant som manskapsbodar och baracker. Huvudsaken är att det är lätt att flytta på modulerna.

Skatteverkets nya skrivning säger att ”moduler som huvudregel ska bedömas som lös egendom om de är konstruerade för att enkelt kunna monteras ned och flyttas.” Frågan om hur moduler ska betraktas blev aktuell i och med att fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen ändrades 1 januari 2017.

Björn Dickson

Styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av tjänst

Styrelsearvode ska i normalfallet beskattas som inkomst av tjänst. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast och ser därmed ingen anledning att ändra praxis.

2017 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som fått långtgående konsekvenser. Domen fastställde ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden om att styrelsearvoden i normalfallet inte kan faktureras från eget aktiebolag utan ska beskattas som tjänst. Domen ledde till att Skatteverket ändrade sin praxis från 2009. Ändringen gällde både för fakturering från juridisk person och från enskild näringsverksamhet. Styrelsearvoden ska normalt beskattas i inkomstslaget tjänst.

Reglerna mötte en hel del kritik. Sommaren 2018 prövade Skatterättsnämnden på nytt frågan, och kom till slutsatsen att det inte fanns något skäl att frångå praxis. Slutsatsen var alltså densamma: inkomster från styrelseuppdrag ska tas upp till beskattning som inkomst av tjänst av ledamoten som uppfört uppdraget.

Det är det förhandsbeskedet som nu prövats av Högsta förvaltningsdomstolen, denna gång i plenum. Det innebär att samtliga justitieråd deltagit, något som är mycket ovanligt. Beskedet från Högsta förvaltningsdomstolen är även denna gång att Skatterättsnämndens förhandsbesked fastställs.

Domstolen skriver att frågan om att ändra praxis uppkommit och att styrelseuppdrag genom rättspraxis som råder särbehandlas i förhållande till andra uppdrag av personlig karaktär. Domstolen konstaterar också att det inte behöver innebära att alla styrelseuppdrag ska behandlas på samma sätt, och att det går att anlägga olika synsätt på frågan om vem som ska beskattas för styrelseuppdraget.

”Oavsett hur man ser på den saken så kan det emellertid konstateras att presumtionen om beskattning hos ledamoten och som inkomst av tjänst har gällt sedan länge och får anses ha bekräftats av Högsta förvaltningsdomstolen relativt nyligen genom rättsfallet HFD 2017 ref.41.” skriver domstolen.

Rätten menar att det inte framkommit något som gör att en ändring av praxis framstår som angelägen. Skatterättsnämndens förhandsbesked fastställs därmed och i det här fallet ska styrelsearvodet beskattas som inkomst av tjänst. Rätten var inte enig vid beslutet.

Charlotta Marténg

Julklappar – det här gäller

450 kronor inklusive moms. Så mycket får julklappen till dina anställda kosta. I alla fall om den ska vara skattefri.

Är du ute i sista minuten? Har du inte hunnit fixa julgåvor till dina anställda? Då kan det vara bra att känna till var gränserna går för att julklapparna ska vara skattefria för de anställda. Huvudregeln är att gåvor från arbetsgivaren är skattepliktiga. Men det finns några undantag, så som julgåvor, jubileumsgåvor och minnesgåvor.

450 kronor, inklusive moms, är vad klapparna får kosta. Och du behöver inte räkna in dina kostnader för administration och transporter av gåvorna. Med gåvans värde menas i sammanhanget marknadsvärdet inklusive momsen. Om värdet skulle överstiga 450 kronor räknas gåvan som skattepliktig från första kronan.

Att skänka pengar till välgörande ändamål i stället för att ge presenter till sina anställda är också ett alternativ. Då ska du komma ihåg att om du som arbetsgivare på begäran av den anställda – i stället för julklapp – skänker pengar till ideell verksamhet ska den anställda beskattas för gåvans värde som lön. I ett sådant fall jämställs nämligen gåvan med kontanter.

Men om det är du som arbetsgivare som bestämmer att du ska skänka pengar i stället för att köpa julklappar, då räknas inte gåvan som skattepliktig för de anställda. Arbetsgivaren får i det fallet inte heller göra avdrag för gåvorna.

När Skatteverket ringer på – så hanterar du en skatterevision

Att inte följa sin revisor eller rådgivares råd vid en skatterevision kan straffa sig ordentligt. Behåll lugnet och ta hjälp tidigt.

Det kan vara frestande att snabbt kasta sig över förfrågan från Skatteverket för att svara på myndighetens frågeställningar gällande skatterevision. Men det kan bli direkt ödesdigert.

– Svara inte på något du inte förstår implikationerna eller konsekvenserna av. Ibland kan ett svar formulerat på fel sätt skapa nya och större problem. Försök förstå vad Skatteverket egentligen behöver och frågar efter, poängterar Sven Cristea, auktoriserad revisor och delägare KPMG.

Han har bistått vid många skatterevisioner. Och är alltid tydlig i sina råd. Han exemplifierar med en kund som hade två verksamheter, den ena fullt momspliktig och den andra momsfri – där större delen av kostnaderna togs i det momspliktiga bolaget, vilket innebar att kunden drog av för mycket ingående moms.

– I varje revisionsmemo från oss hade kunden fått informationen att de löpte en hög latent skatterisk på grund av hur de hanterade moms. Och vi berättade vad den risken kunde innebära i form av storlek på både skatt och skattetillägg. Mycket för vår del handlar också om att utbilda företagen och entreprenörer i de här frågorna – och vilka konsekvenserna kan bli om de går emot våra råd.

Kunden i fråga valde att inte följa råden. Och mycket riktigt. När företaget blev föremål för skatterevision hände det som Sven Cristea och hans kollegor hade flaggat för.

– Vi hjälper självklart våra kunder att bemöta frågeställningarna när sådant händer. Vi vill åtminstone hjälpa företag och entreprenörer att hålla nere dessa kostnader och svara på Skatteverket frågor på ett begåvat sätt.

Skattetillägget som företaget åkte på blev ändå lägre än vad det kunde ha varit. För att de slutligen lyssnade på sin revisors råd.

– Ofta kan ärendet vara öppet för olika tolkningar. Sedan finns det vissa case som inte är prövade. När jag råder kunderna förespråkar jag öppna yrkanden i deklarationen. Särskilt om företagaren är osäker, eller om det inte går att stödja sig på lagstiftning eller prejudikat.

– Men hade kunden följt våra råd från början, så hade de inte behövt hamna i den sitsen, säger Sven Cristea.

Sofia Hadjipetri Glantz

När ska mina anställda förmånsbeskattas för vård?

Förmån för hälso- och sjukvård, samt företagshälsovård. Var går gränserna? Resultat reder ut.

Senaste året har beskattning av företagshälsovården hamnat i fokus. Förklaringen är ett riksdagsbeslut från våren 2018. Då bestämde politikerna att skattefriheten för förmån av inte offentligt finansierad hälso- och sjukvård skulle slopas. De nya reglerna infördes 1 juli 2018 och innebär att en anställd som får inte offentligt finansierad hälso- och sjukvårdsförmåner av sina arbetsgivare, till exempel en sjukvårdsförsäkring, förmånsbeskattas. Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter för förmånen och samtidigt är kostnaden avdragsgill i verksamheten.

Så långt kan det tyckas tydligt, men frågor har dykt upp sedan de nya reglerna började gälla. Framför allt handlar det om gränsdragningar och att hålla isär begreppen. Företagshälsovård och hälso- och sjukvård är två olika saker:

Företagshälsovård har organisationen och arbetsplatsen i fokus medan hälso- och sjukvård (eller ”vanlig vård”) sätter individen i fokus.

–  En arbetsgivare har skyldighet att tillhandahålla företagshälsovård utifrån vad arbetsförhållandena kräver, men har ingen skyldighet att erbjuda sina anställda tillgång till vanlig vård, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd på branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.

Innan de nya reglerna infördes var det vanligt att arbetsgivare erbjöd de anställda hälso- och sjukvårdsförsäkring avseende inte offentligt finansierad sjukvård skattefritt och att denna var samordnad med företagshälsovården. När situationen var sådan att förmån av hälso- och sjukvård var skattefri behövde arbetsgivaren och arbetstagaren aldrig fundera på i vilket syfte en arbetstagare sökte vård.

Nu är situationen annorlunda. För att inte förmånsbeskattas måste det finnas en koppling mellan den anställdes hälsoproblem och arbetssituationen. Då faller det under företagshälsovård – som fortfarande är skattefritt.

–  Grunden är att allt man får av sin arbetsgivare är skattepliktigt. Om arbetsgivaren erbjuder en försäkringslösning där den anställde snabbare kan få vård om denne bryter ett ben eller får halsfluss ska det förmånsbeskattas, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.

Det betyder också att de nya reglerna säger att allmänna hälsoundersökningar, som att låta alla anställda genomgå en hälsokontroll årligen, inte längre är skattefria. Hälsoundersökningarna måste kunna motiveras av att det systematiska arbetsmiljöarbetet kräver dem. Alltså: ur ett skatteperspektiv är det ännu viktigare än tidigare att ha bra planer för sitt arbetsmiljöarbete.

–  Och det är det som gör att man landar i gränsdragningsproblematiken. Om lagen kräver en viss nivå av företagshälsovård var går då gränsen för vilka hälsoproblem som är arbetsrelaterade. Exempelvis vet man att stress över tid kan öka risken för högt blodtryck, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Sedan reglerna förändrades har Sveriges Företagshälsor fört diskussioner med Skatteverket för att klargöra läget. På Skatteverkets rättsliga vägledning finns Skatteverket ett antal exempel. Några av dem återges här, exemplen i sin helhet finns att läsa på Skatteverkets webb.

Men viss gränsdragningsproblematik återstår ändå, situationer där det handlar om tolkningar vad som faller inom ramen för förebyggande eller rehabiliterande åtgärder från företagets sida. Sådana är nämligen också undantagna skatteplikt.

– Huvudregeln är man pratar om rehabilitering och förebyggande arbete är att sådant som rör muskler, skelett och psykisk ohälsa räknas dit. Tanken är att vanliga människor med vanliga jobb ska kunna känna sig trygga med att arbetsgivaren uppfyller sin skyldighet att se till att de mår bra på jobbet. Men pratar vi om rena operationer, IVF-behandlingar eller exempelvis synoperationer faller det under sådant som ska förmånsbeskattas, säger Pia Blank Thörnroos.

Charlotta Marténg

Jämställdhet vid rekrytering gynnar affärerna

Anna Stenberg, grundare till WES Group, får priset Årets entreprenör. Rekryteringsföretaget satsar på jämställdhet och mångfald på ett sätt som gynnar företagens affärer.

– Det är fantastiskt att få så positiv feedback för arbetet med WES. Priset är ett kvitto på att vi har åstadkommit positiv och konkret förändring, och bidragit med ökad mångfald i näringslivet. Det här priset ska inte bara avse mig utan är ett pris som ska tillägnas hela teamet på WES och inte minst mina tre fantastiska partners Liv Gorosch, Nusin Cilgin och Amelie Wallin, säger Anna Stenberg.

I samband med eventet Cash is Queen på Drivhuset i Göteborg fick hon på onsdagskvällen ta emot utmärkelsen Årets entreprenör, som delas ut av Bolleks kunskapsfond till nyskapande entreprenörer som kännetecknas av uthållighet och handlingskraft.

För åtta år sedan startade Anna Stenberg rekryteringsföretaget WES, Women Executive Search, efter en lång karriär inom MTG, där hon bland annat arbetade som vd, operativ chef och HR-direktör.

– Jag är ödmjuk inför priset, men det är klart att det är viktigt att ha en stark tro på det man gör och att passion och engagemang är det som är nyckeln till att åstadkomma saker ihop med andra, säger hon.

Inspiration att starta WES fick Anna Stenberg när hon arbetade som chef inom Kinnevikgruppen på MTG. Hon ville öka mångfalden i sina ledningsgrupper, men rekryteringsföretagen presenterade nästan uteslutande manliga chefskandidater, till synes nästan klonade.

– Det var väldigt frustrerande, framför allt då vi insåg affärspotentialen i att öka mångfalden i våra ledningar. Företag med mångfald i chefsleden, visar många studier, är mer lönsamma och konkurrenskraftiga. Ändå såg jag ständigt att många duktiga talanger och ledare befann sig utanför rekryteringsbolagens radar.

Hon upplever att utvecklingen går åt rätt håll, men att många företag utgår från felaktiga rekryteringskriterier och förlegade normer.

– Framför allt finns en myt om att det saknas kvinnor med rätt kompetens och att kvinnor inte vill bli chefer.

Det avgörande vid valet arbetsgivare är företagens ledarskap och DNA i form av värderingar och kultur, betonar hon.

– Såväl i rekryteringsannonser som genom hela rekryteringsprocessen bör man lyfta fram företagskulturen och ledarskapet i mycket större utsträckning än vad de flesta företag gör i dag. Ofta är det för mycket fokus på arbetsuppgifter och kompetenskrav.

– I företag med många manliga chefer i nyckelroller kan det finnas en tendens att utvärdera män som söker jobb utifrån potential och kvinnor utifrån deras tidigare erfarenheter. Följden blir att kvinnor utvärderas hårdare och omedvetet kräver man att de kvinnliga kandidaterna ska ha mer erfarenhet med sig in i rollen jämfört med de manliga kandidaterna, säger Anna Stenberg.

Samtidigt är det viktigt att rekrytering utifrån kompetens och mångfald inte enbart blir en HR-fråga. Om det ska slå igenom i organisationen så behöver det vara en lednings- och styrelsefråga, och givetvis också en ägarfråga, som genomsyrar hela bolagets utveckling.

– Det positiva är att när man arbetar inkluderande och innovativt i rekryteringsprocesserna och går bortom de givna söknätverken med fokus på att identifiera de bästa kvinnliga kandidaterna brukar även andra mångfaldsdimensioner gynnas och med det även affärerna. Det viktigaste, men inte lättaste, är att som chef våga vara modig i rekryteringarna och våga bryta gamla normer, säger Anna Stenberg.

Martin Wallström

Företrädaransvaret ses över

Reglerna om företrädaransvar ska ses över. Regeringen har tillsatt en utredning som ska vara klar hösten 2020.

Som företrädare för ett bolag har du ett långtgående ansvar. Om du inte har koll på företaget kan det stå dig dyrt då få ursäkter godtas av domstolarna. Utöver det etiska och moraliska ansvar som kan följa med ett åtagande i ett företag kommer också ett personligt straff- och skadeståndsansvar. Det innebär att om en företrädare uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift som ett bolag är skyldigt att betala är det företrädaren, tillsammans med den juridiska personen, som är skyldig att betala skatten eller avgiften. Endast om det finns särskilda skäl får företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten.

Det skatterättsliga företrädaransvaret har i omgångar varit under diskussion och nu har regeringen beslutat att reglerna ska ses över. Utredaren ska bland annat överväga om det finns behov att ändra reglerna om det skatterättsliga företrädaransvaret och i så fall lämna förslag på nya regler. I direktivet framgår det att utredaren ska ta hänsyn till att villkoren för att starta, driva och utveckla företag ska vara så goda som möjligt. Det ingår även i uppdraget att säkerställa att reglerna fortsatt bidrar till att upprätthålla en sund konkurrens i näringslivet, och att reglernas preventiva effekt bevaras.

– Det är utmärkt att dessa regler nu utreds, förhoppningsvis i grunden denna gång. Praxis har blivit alldeles för hård. Ansvaret är nu närmast strikt. Varje år blir närmare 1000 företagare personligen ansvariga för bolagets skatteskulder, trots att de ofta snabbt gjort vad de rimligen kunnat för att undvika bolagets konkurs, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR.

Uppdraget ska redovisas senast 30 oktober 2020.

Charlotta Marténg

Regelefterlevnad efter skattekontroll bättre hos företag med revisor

Företag som varit med om en skatterevision gör mer rätt i framtiden. En ny rapport från Skatteverket visar att effekten av skatterevisionen blir ännu bättre om företaget är äldre än fem år eller har en revisor.

Skatteverkets slumpmässiga revisioner har mer än ett syfte. Inte bara ska de leda till att rätt skatt betalas in. Företag som varit med om en skatterevision förväntas följa skattereglerna bättre i framtiden.

– Vi ser att de slumpvisa kontrollerna är effektiva och har haft en tydlig positiv effekt på regelefterlevnaden i vissa grupper, säger Nikolay Angelov, analytiker på Skatteverket.

De slumpmässiga kontrollerna som Skatteverket gör har i grunden gjorts för att skapa underlag för att mäta skattefelet, det vill säga skillnaden mellan den skatt som skulle ha betalats in om alla följde gällande regler och den faktiska skatten. I en studie som presenterades i mitten av oktober har Skatteverket tittat på hur regelefterlevnaden sett ut åren efter kontrollerna.

Bäst effekt av slumpkontrollerna har Skatteverket sett i aktiebolag, bland företag som är äldre än fem år och bland dem som har en extern revisor. Här har kontrollen en effekt som håller i sig i flera år. När det handlar om företag som bedrivs som enskild firma, unga aktiebolag eller för företag utan extern revisor går det inte att se att kontrollerna har gett någon beteendeeffekt.

Charlotta Marténg

Får jag fråga mina anställda om de tillhör något fackförbund?

Företaget ska omplacera en anställd och behöver veta om denne är fackligt anställd. Men har arbetsgivaren rätt att ställa frågan? Läs vad arbetsrättsexperten Anneli Lönnborg, advokat på Gernandt & Danielsson svarar.

Vi står inför ett beslut om omplacering av en anställd och behöver inför detta beslut få reda på om den anställde är fackligt ansluten. Den anställde påstår att vi som arbetsgivare inte har rätt att fråga huruvida hen är fackligt ansluten eller inte. Om vi inte har rätt att fråga den anställde direkt, hur ska vi som arbetsgivare då få reda på om den anställde är fackligt ansluten eller inte?

Arbetsgivare får som huvudregel inte kränka föreningsrätten. Detta innebär dock inte att arbetsgivaren aldrig har rätt att fråga sina anställda om dessa är fackligt anslutna eller inte. Avgörande för rätten till frågan om en anställd är fackligt ansluten eller inte beror på syftet med utfrågningen.

Det finns en rad tvingande regler i lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL, och lagen om anställningsskydd, LAS, enligt vilka arbetsgivaren har skyldigheter i vissa situationer gentemot de fackliga organisationerna. I en situation rörande omplacering har arbetsgivaren en skyldighet att förhandla med den anställdes eventuella fackförbund. För att arbetsgivaren ska kunna fullgöra denna skyldighet behöver arbetsgivaren veta vilket fackförbund som denne ska kontakta för förhandling. Om arbetsgivaren frågar sina anställda om deras fackliga tillhörighet för att fullgöra en skyldighet enligt MBL eller LAS anses arbetsgivaren ha ett berättigat syfte med frågan och någon kränkning av föreningsrätten föreligger därmed inte.

Anneli Lönnborg, advokat Gernandt & Danielsson

Felaktiga uppsägningar kan få kännbara konsekvenser

Vad kan hända arbetsrättsligt om du som arbetsgivare inte gör rätt vid exempelvis en uppsägning? Resultats arbetsrättskrönikör Anneli Lönnborg gästar Reko-podden och reder ut vad som gäller.

Arbetsrätt är ett område som blir allt hetare. En förklaring är att det som arbetstagare i dag är enkelt att ta reda på vilka rättigheter man har.

– Det ser vi inte minst i domstolsprocesserna som blir fler och fler och ofta rör uppsägningar där arbetstagaren anser sig inte blivit korrekt uppsagd. Som arbetsgivare kan ett felaktigt grundat beslut eller formaliafel bli kostsamt och det är därför viktigt att känna till vad som gäller, säger Anneli Lönnborg, arbetsrättsexpert och advokat på Gernandt & Danielsson, samt återkommande krönikör i tidningen Resultat.

Nu har hon, tillsammans med Resultats chefredaktör Charlotta Marténg, gästat Reko-podden för att prata arbetsrätt. I podden pratar Anneli Lönnborg bland annat om vad som gäller vid uppsägningar och vilken rätt man har till semester vid olika typer av anställningar.

–  Vi tar också upp vad som kan hända om du som arbetsgivare inte gör rätt, säger Anneli Lönnborg.

Beslut fattat om höjd pensionsålder

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs. Samtidigt ska ett nytt begrepp, riktålder, införas i socialförsäkringssystemen.

I Sverige finns inte någon formell pensionsålder. Däremot finns pensionsrelaterade åldersgränser i olika regelsystem som påverkar den enskildes val när det är dags att sluta arbeta. Tiden för när den allmänna pensionen kan börja tas ut är flexibel.

Nu har riksdagen sagt ja till regeringens förslag att höja åldersgränsen för allmän pension. Beslutet innebär att man inte kommer att kunna ta ut inkomstgrundad ålderspension förrän man fyllt 62 år, jämfört med 61 år i dag. Riksdagen beslutade också att höja åldersgränsen för rätten att ha kvar sin anställning från 67 till 68 år. Reglerna börjar gälla 1 december 2019 respektive 1 januari 2020.

Samtidigt sa riksdagen ja till ett förslag från regeringen om att införa ett nytt begrepp i socialförsäkringsbalken, riktålder för pension. Då vi lever allt längre är tanken att riktåldern ska ersätta den norm som finns att i dag gå i pension vid 65 års ålder. 65-årsgränsen som finns i olika socialförsäkringar och andra förmåner kommer att ersättas av riktåldern. Riktåldern blir ett riktmärke för när en person kan gå i pension och vissa beräkningar i socialförsäkringen och andra förmåner kommer att vara knutna till den. Exakt hur det ska utformas och vad som ska omfattas kommer regeringen att återkomma till.

Charlotta Marténg

Varför vill revisor ha ett engagemangsbesked?

Revisorn har bett om ett engagemangsbesked – vad är det? Läs vad Resultats expert Kim Lavin, auktoriserad revisor svarar.

Revisorn har bett om ett engagemangsbesked. Vad är det och vad används det till?

Svar: Engagemangsbeskedet är ett dokument som går att beställa hos banken som utvisar det aktuella bolagets samtliga engagemang hos banken per ett visst datum. Det görs vanligen i samband med bokslutsdagen.

Utöver saldon på de bankkonton som bolaget har i banken framgår även information om eventuella krediter, garantier, panter, borgen, särskilda villkor (covenanter) eller dylikt som bolaget avtalat om med banken.

Revisorn efterfrågar detta för att kunna stämma av sammanställningen av engagemangen mot bolagets räkenskaper och årsredovisning.

Kim Lavin, auktoriserad revisor

Ny blankett för att hantera ränteavdrag

Berörs du av reglerna för ränteavdragsbegränsning? Nu har Skatteverket publicerat blankett N9 som i så fall kan vara aktuell för dig.

Vid årets början infördes nya regler för begränsningar i ränteavdrag för företag. Begränsningen sker enligt EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och amorteringar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent, och företag får dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Förslaget berör i första hand större företag.

För företag som berörs av ränteavdragsbegränsningen har Skatteverket nyligen publicerat blankett N9. I många fall blir den obligatorisk att lämna med inkomstdeklarationen. Blanketten ska användas av bolag vars negativa räntenetto är högre än fem miljoner kronor. Den ska även lämnas in av bland annat bolag i intressegemenskaper med ett negativt räntenetto överstigande fem miljoner kronor innan koncernutjämning, samt av bolag som begär avdrag för ett negativt kvarstående räntenetto eller ett bolag som drar av ett negativt räntenetto från ett annat bolag enligt reglerna om koncernutjämning.

Rör det här dig? Diskutera frågan med din revisor eller rådgivare!

Det här innebär höstbudgeten

Regeringen lämnade i dag in höstbudgeten till riksdagen, med ett antal nyheter som påverkar entreprenörer och företagare framöver.

I regeringens budgetproposition ingår ett antal förslag som är baserade på januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Liberalerna och Miljöpartiet. Bland åtgärderna föreslås satsningar på fler jobb, hantering av klimatfrågorna och tryggad välfärd.

– De problem vi har i Sverige i dag kan bara lösas om vi tar ett större gemensamt ansvar för vår trygghet och sammanhållning. I den här budgeten tar vi nya initiativ för fler i arbete, en starkare välfärd i hela landet, bättre ekonomi för pensionärer, bättre miljö och en ambitiös klimatomställning som alla, i hela landet, kan vara med på. Vi genomför kraftfulla ökningar av resurserna till trygghet och säkerhet, säger finansminister Magdalena Andersson, i ett pressmeddelande.

För att fler ska komma i arbete föreslår regeringen ett paket på 1,3 miljarder kronor som bland annat ska gå till bättre integration, fortsatt utbyggnad av kunskapslyftet samt aktiv näringspolitik.

I budgeten ingår även ett förslag från regeringen om utvecklingstid för anställda, på upp till ett år som ska motivera och ge möjlighet för anställda att utbilda sig inom bristyrken samtidigt som rörligheten på arbetsmarknaden främjas.

Regeringen vill även förstärka avdragsmöjligheterna för forskning och utveckling, med en sänkning av arbetsgivaravgifter för personal inom forskning och utveckling i företag, inom ramen för det så kallade FoU-avdraget.

För att göra det mer attraktivt att anställa personer som exempelvis står utanför arbetsmarknaden sedan en längre tid avser regeringen att införa ett ingångsavdrag från 1 juli 2020. Det innebär en sänkning av arbetsgivaravgifterna för dem som står utanför arbetsmarknaden sedan en längre tid. Nedsättningen avser lön och ersättningar upp till 23 500 kronor per månad.

Regeringen föreslår också flera åtgärder för att Sverige ska bli ett fossilfritt land, däribland att mer pengar till klimatbonusbilar, samt för att bygga ut nätet av snabbladdare vid större vägar. Inom ramen för ambitionen att stärka välfärden läggs ett antal förslag, däribland en kompensation till landstingen för vårdmoms. Regeringen avser även att stärka kampen mot brottsligheten, vilket bland annat ska ske i form av en förstärkt tillsyn kring penningtvätt, samt flera åtgärder där regeringen flaggar för att vissa myndigheter ska kunna få tillgång till bland annat bankkonton, i syfte att avslöja penningtvätt.

Martin Wallström

Lättare att göra rätt med Skatteverkets avdragslexikon

Ska du göra avdrag i din enskilda firma? Nu har Skatteverket kommit med ett nytt avdragslexikon.

Privata levnadskostnader är inte tillåtet att dra av i sin enskilda näringsverksamhet. Däremot är det helt okej att yrka kostnadsavdrag för inköp av saker samt andra utgifter som är nödvändiga för att du ska kunna tjäna pengar i din verksamhet.

På Skatteverkets webb har myndigheten publicerat ett avdragslexikon som ska underlätta för dig som näringsidkare när avdrag ska göras. Där kan du bland annat läsa om vilka kostnader du får dra av med hela beloppet och vilka kostnader som du ska fördela över flera år, så kallad avskrivning, eller värdeminskningsavdrag. Du kan också se vilka begränsningar som finns för hur stora avdragen får vara.

Viktigt att komma ihåg är också att underlagen för inköpen alltid måste sparas och att utgifterna löpande ska bokföras i verksamheten.

Vad innebär en kontrollinventering av varulager?

Varför vill revisorn kontrollinventera varulagret och vad innebär det egentligen? Läs vad Resultats experter svarar.

Revisorn vill kontrollinventera vårt varulager. Varför och vad innebär det?

Svar: Bolag som har varulager är, enligt bokföringslagen och lag om inventering av varulager för inkomstbeskattningen, normalt skyldiga att inventera sitt varulager och uppdatera bokföringen enligt god redovisningssed.

Om bolaget har en vald revisor så ska varulagret normalt revideras enligt god revisionssed. Detta gäller inte samtliga varulager utan enbart väsentliga sådana. Förenklat är ett varulagervärde överstigande tio procent av balansomslutningen en väsentlig balanspost. Enligt revisionsstandarderna ISA 500 & ISA 501, som revisorn ska följa i sitt arbete ska revisorn då delta vid, eller i anslutning till, bolagets inventering för att kunna säkra varulagrets existens samt kontrollera rutinerna. Detta görs för att inhämta revisionsbevis som ska ligga till grund för utformningen av revisionsberättelsen.

Revisorn träffar bolagets lageransvariga och gör kontroller att det finns överensstämmelse mellan lagerlistan och varulagret. Kontroller sker bland annat delvis genom intervju med personalen och delvis genom kontrollräkning.

Kim Lavin, auktoriserad revisor

Kim Lavin är ny i panelen bland Resultats experter. Han tar över efter Jan Kjäll.

Så planerar du för ett lyckat generationsskifte

Börja i tid! Rådet gäller oavsett om företaget ska gå vidare inom familjen eller via ett externt ägarskifte.

Från att du bestämmer att du vill genomföra ett generationsskifte tills det är signerat och klart får du räkna med en period på ett par år. Och du behöver en gedigen plan på hur du ska gå tillväga. Det finns många frågor att ta hänsyn till, såväl ekonomiska och skattemässiga som juridiska och känslomässiga.

Enligt en undersökning från PwC uppger 71 procent av de svenska familjeföretagen att de har familjemedlemmar som arbetar i verksamheten och att 68 procent av ägarna planerar att lämna över ägande eller ledning. Men i samma undersökning uppger fler än hälften av företagen att de saknar en successionsplan för hur generationsskiftet praktiskt ska gå till.

Victoria Rodin är auktoriserad revisor och delägare på Andersson & co i Växjö. Dels råder hon kunder hur de ska genomföra generationsskiften. Dels var hon själv involverad i ett generationsskifte när hon som en av två anställda tog över Andersson & co från de tidigare ägarna, en process som tog två år.

En svår bit i generationsskiftet kan vara finansieringen och den är därför något man behöver fundera ett extra varv kring.

– Jag pratar mycket med kunderna om just finansieringen. Att man ska förbereda sig på att det kan bli tufft hos banken. Det är viktigt att man är väl förberedd inför ett bankbesök med underlag som exempelvis budgetar och finansieringsplaner, säger Victoria Rodin.

– I många fall kan inlösen av aktier vara ett sätt att underlätta en ägarförändring. Då använder man bolagets fria egna kapital för att lösa in samtliga eller delar av den säljande partens aktier. Det förutsätter att köparen äger del av aktierna sedan tidigare eller förvärvat i samband med ägarskiftet samt att det finns fritt eget kapital och likviditet att lösa detta, tillägger hon.

Förra året analyserade Swedbank och Sparbankerna siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat och en undersökning från Sifo – och kom fram till att 68 000 av Sveriges företagare är över 65 år. Det är 14 procent av företagarna i Sverige. På tio år har andelen företagare över 65 år i Sverige stigit från nio till 14 procent.

– Blir det fler än en ny ägare som tar över företaget? Som ägare på väg att generationsväxla måste du därför fundera på om de nya ägarna har samma värderingar och mål som du med bolaget och om de har det sinsemellan, säger Victoria Rodin.

Sofia Hadjipetri Glantz

5 tullfrågor att hantera innan brexit

Resultat tipsar om fem viktiga saker kring tullfrågor för dig som företagare att tänka på. Oavsett utgången inför brexit.

Differentierad utdelning vid avveckling av bolagsägande kan kapitalbeskattas

Differentierad utdelning som sker i samband med en delägares avveckling av ägandet i sitt bolag, kan beskattas i inkomstslaget kapital och inte som lön. Det framgår av ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Beslutet har överklagats.

Bakgrunden var två delägare, A och B, som ägde hälften vardera av ett bolags aktier och som hade lika många aktier av samma aktieslag, som ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden, SRN.

Båda delägarna hade i betydande omfattning varit verksamma i bolaget, samt fått marknadsmässig lön för arbetet. A hade för avsikt att lämna bolaget och flytta utomlands och i samband med det skulle en utförsäljning av aktierna ske från A till B.

En överenskommelse hade också slutits mellan delägarna att bara delägaren som skulle lämna bolaget skulle erhålla utdelning. Båda ägarna kunde inte ta ut samma utdelning, som en följd av att värdet av bolagets fria egna kapital inte medgav detta.

Därför fattade delägarna ett beslut på en bolagsstämma att delägare A skulle få utdelning för sina aktier, medan delägare B inte av bolaget skulle få utdelning för sina aktier. Det fanns inga skillnader mellan de två delägarnas arbetsinsatser som motiverade en sådan differentiering av utdelningen.

Enligt A och B ska utdelningen beskattas hos A som inkomst enligt inkomstskattelagen, 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Skatterättsnämnden fick därför frågan om delägare A:s utdelning skulle beskattas som inkomstslaget kapital från kvalificerade aktieandelar, eller om utdelningen skulle beskattas som lön till A.

Enligt förhandsbeskedet från SRN så ska utdelningen betecknas som kvalificerade andelar i inkomstslaget kapital och beskattas som sådant. Aktierna i bolaget hade samma rätt till utdelning och aktierna kan inte ges olika utdelningsrätt utifrån vem som är aktieägare.

SRN skriver i sin bedömning: ”Eftersom den aktuella utdelningen inte differentieras efter olika delägares arbetsinsatser i bolaget saknas det enligt Skatterättsnämndens mening anledning att behandla utdelningen till A som ersättning för en arbetsprestation”.

Det fanns således inget underlag, enligt Skatterådsnämnden, för att beskatta utdelningen som lön, utan den ska kapitalbeskattas. Beslutet från Skatteverket har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen.

Martin Wallström

Så agerar du om ditt företag blir kapat

Under sommaren ökar risken för bedrägerier. Misstänker du att någon registrerat ändringar i ditt företag? Då gäller det att agera snabbt.

När ansvariga på företaget är på semester ökar risken för bedrägerier. Enligt kreditinformationsföretaget UC handlar det inte bara om bluffakturor och fakturabedrägerier utan även om sådant som vd-bedrägerier och bolagskapning. Misstänker du att någon obehörig har registrerat ändringar i ditt företag? I så fall gäller det att handla snabbt. På verksamt.se och på Bolagsverket.se finns tips om hur du ska gå tillväga vid en misstänkt bolagskapning.

1. Kontakta Bolagsverket, via telefon eller mejl.
2. Gör en polisanmälan och skicka sedan en kopia av polisanmälan till Bolagsverket.
3. Anmäl de riktiga uppgifterna i Bolagsverkets e-tjänst på verksamt.se.
4. Meddela din bank, andra kreditgivare och leverantörer om att det inte har skett någon ändring i företaget.

HFD: Direktavdrag för byte till moderna fönster är OK

Ett fastighetsbolag bytte till moderna fönster på sina hus. Det var en standardhöjning, direktavdrag var inte möjligt, ansåg Skatteverket. Men Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, gav fastighetsbolaget rätt.

Husen hade tvåglasfönster med träram. De äldsta var från 1930-talet, de nyaste från 1960-talet. När fastighetsbolaget bytte till moderna treglasfönster ansåg Skatteverket att det innebar en standardhöjning.

Skatteverket medgav inte direktavdrag för den del av anskaffningsutgiften som motsvarade standardhöjningen. Till saken hör att utgifter för att reparera och underhålla en byggnad får dras av omedelbart. Men enligt praxis kan rätten till omedelbart avdrag begränsas om åtgärden medför en förbättring i förhållande till byggnadens ursprungliga skick. Det var detta som Skatteverket tog fasta på.

Både förvaltningsrätten och kammarrätten höll med Skatteverket. Men fastighetsbolaget överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen skriver i sin dom, som kom i somras, att om direktavdrag ska nekas måste det röra sig om en mer markant förändring som kan anses förhöja byggnadens värde utöver vad som följer av en ordinär underhålls- och reparationsåtgärd.

Domstolen anser att den förbättring av byggnaderna som bytet av fönstren innebär hänger samman med den allmänna tekniska utvecklingen på området. Fastighetsbolaget hade därmed enligt Högsta förvaltningsdomstolen rätt att dra av utgifterna i sin helhet som utgifter för reparation och underhåll.

Björn Dickson

Nya lagar 1 juli – så påverkas du

I dag börjar flera nya lagar att gälla i Sverige. Bland annat återinförs skattereduktionen för gåvor, den särskilda löneskatten för äldre avskaffas och det införs tillståndsplikt för att få sälja tobak.

1 juli och 1 augusti är datum då det kan var bra att vara lite extra uppmärksam. Då införs nämligen en rad nya lagar. Flera av dem är en följd av den så kallade januariöverenskommelsen  –  den sakpolitiska uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Nu kan du se inkomstuppgifterna månadsvis

Du som anställd kan nu löpande följa vad din arbetsgivare redovisar för lön till Skatteverket varje månad. Uppgifterna finns på Mina sidor hos Skatteverket.

Från och med 2019 gäller de nya reglerna arbetsgivardeklaration på individnivå. De innebär att arbetsgivaren varje månad ska redovisa utbetalningar och skatteavdrag för varje betalningsmottagare. Redovisningen sker i en digital tjänst hos Skatteverket.

Den som är anställd kan nu logga in på Mina sidor på Skatteverkets webb och där följa vilken lön arbetsgivaren redovisar varje månad. Det gäller även den som får pension eller exempelvis sjukersättning från Försäkringskassan.

Tidigare har en årlig kontrolluppgift skickats ut från Skatteverket i januari varje år. I den har löner, pensioner och andra ersättningar som betalats ut summerats och redovisats. De nya reglerna gör att du nu kan följa utbetalningarna månadsvis. Uppgifterna baseras på den redovisning som utbetalaren gjort till Skatteverket och visar vilka skatteavdrag som är gjorda.

Charlotta Marténg

Sänkt kapitalkrav för aktiebolag föreslås

Regeringen vill sänka kravet på aktiekapital. Från dagens 50 000 kronor till 25 000 kronor.

Ett nytt lägre krav på aktiekapital har föreslagits i en promemoria från justitiedepartementet. Förslaget är nu ute på remiss och beslut ska sedan fattas av riksdagen. Enligt promemorian skulle de nya reglerna kunna införas från 1 januari 2020.

I aktiebolagslagen finns krav på att ett aktiebolag måste ha tillgångar som minst motsvarar bolagets förpliktelser. Fram till 1 april 2010 var kravet att ett aktiebolag skulle ha 100 000 kronor i aktiekapital, men då sänktes summan till 50 000 kronor för privata aktiebolag. Nu är det dags igen för en sänkning, och den bygger på den så kallade januariöverenskommelsen.

Genom att sänka gränsen till 25 000 kronor hoppas regeringen att aktiebolagsformen ska bli mer attraktiv och hänvisar till erfarenheter från när kravet på aktiekapital sänktes 2010.

Regeringen konstaterar också att för tjänste- och kunskapsföretag som inte behöver ha kapitalkrävande tillgångar kan ett krav på 50 000 kronor i aktiekapital vara onödigt betungande. ”Ambitionen bör vara att kravet på aktiekapital inte är högre än nödvändigt.” skriver regeringen på sin webb. Samtidigt konstaterar regeringen att mot detta måste intressen som talar mot en sänkning ställas – så som borgenärsskyddet.

Charlotta Marténg

Från 1 juli börjar de nya skattereglerna vid ägarskifte att gälla. Beslutet har nu fattats av riksdagen.

Från 1 juli börjar de nya skattereglerna vid ägarskifte att gälla. Beslutet har nu fattats av riksdagen.

Enligt dagens regler kan skatten bli högre när en andelsägare överlåter sitt företag till en närstående än om företaget överlåts till en utomstående. Reglerna har mött kritik från många håll och i mars presenterades regeringens förslag om ändrade skatteregler, något tidningen Resultat skrivit om tidigare.

Nu har riksdagen fattat beslut i frågan. Regeringens förslag har gått igenom och innebär att samma skatteregler gäller oavsett om man överlåter sitt fåmansföretag inom eller utom familjen. De nya bestämmelserna kommer att börja gälla från 1 juli i år.

Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR, kommenterar förslaget:

– Äntligen! Det här har varit en långbänk. Nu främjas inte längre externa försäljningar av familjeföretag utan samma skatteregler gäller vid försäljningar inom familjen, ofta till ett eller flera barn, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR.

Han framhåller dock att de nya reglerna kan komma att ändras.

– Reglerna är relativt förmånliga och det finns därför ingen garanti att de överlever en ny skattereform eller en förenkling av dessa så kallade 3:12-regler, något regeringen aviserat ska ske. Vad som händer på området bör därför följas noga för den som står i begrepp att generationsskifta företaget, säger Hans Peter Larsson.

Charlotta Marténg

När ska särskild löneskatt påföras pensionsutfästelsen?

Hur pensionsutfästelser till anställda i ett aktiebolag hanteras redovisningsmässigt påverkar löneskatten.

– Vår erfarenhet är att företag inte är fullt medvetna om att den redovisningsmässiga hanteringen får skatteeffekter, säger Stefan Asklöf.

Tidningen Resultat har tagit hjälp av skatteexperterna Sanna Sernhage och Stefan Asklöf för att reda ut begreppen kring särskild löneskatt och pensionsutfästelser. Den redovisningsmässiga hanteringen av en utfäst pension till en anställd i ett aktiebolag, som säkerställts med en pantsatt kapitalförsäkring, har betydelse för vid vilken tidpunkt särskild löneskatt ska påföras pensionsutfästelsen.

– När en arbetsgivare lämnar en pensionsutfästelse i form av en direktpension och som säkerställs med en arbetsgivarägd kapitalförsäkring, i vilken den anställda har panträtt, anses pensionsutfästelsen inte vara tryggad, säger Sanna Sernhage, som tillsammans med Stefan Asklöf är lärare på FAR:s skattekurs ”Pensioner ur ett skatteperspektiv”.

– Det betyder att skattemässig avdragsrätt inte föreligger vid säkerställandet. I stället får arbetsgivaren göra ett skattemässigt avdrag vid tidpunkten då pensionen betalas ut till den anställda, säger Sanna Sernhage.

Hon och Stefan Asklöf djupdyker i frågan i en artikel publicerad på tidningenresultat.se, se länk sist i artikeln.

Om arbetsgivaren däremot redovisar avsättningen i balansräkningen i enlighet med tryggandelagen, det vill säga under rubriken ”Avsatt till pensioner” eller som delpost under rubriken ”Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser” drar Sernhage och Asklöf i artikeln följande slutsats:

– En ökning av avsättningen under innevarande beskattningsår ska öka underlaget för särskild löneskatt för beskattningsåret i fråga. Det innebär att oavsett om pensionsutfästelsen har skett genom ett säkerställande som medger avdragsrätt eller inte ska särskild löneskatt påföras vid tidpunkten för säkerställandet i en sådan situation, säger Stefan Asklöf.

Är det så att arbetsgivaren i stället redovisar avsättningen under en annan rubrik i balansräkningen än enligt tryggandelagen ska underlaget för särskild löneskatt inte påverkas för innevarande beskattningsår.

– I en sådan situation kommer särskild löneskatt att påföras först när pensionen betalas ut, säger Sanna Sernhage.

Det här betyder alltså att hur den utfästa pensionen till en anställd i ett aktiebolag, som säkerställts med en pantsatt kapitalförsäkring, hanteras redovisningsmässigt är det som styr vid vilken tidpunkt särskild löneskatt ska påföras pensionsutfästelsen.

– Vår erfarenhet är att företag inte är fullt medvetna om att den redovisningsmässiga hanteringen får den beskrivna effekten ur ett skattemässigt perspektiv, säger Stefan Asklöf.

Analys: Nya skattereglerna om ägarskifte

Förslaget om nya skatteregler för ägarskiften föreslås bli verklighet från 1 juli i år. Skattekonsulterna Stefan Asklöf, Deloitte, och Roger Zinders, Zinders skatt, analyserar förslaget åt Resultats läsare.

Resultat har tidigare berättat om förslaget till nya regler som innebär att en överlåtelse av ett företag inom familjen, egentligen den så kallade närståendekretsen, ska beskattas på samma sätt som en försäljning till utomstående (se länk sist i artikeln).

– Den diskriminering som familjeinterna överlåtelser varit föremål för kommer nu i många fall att undanröjas med de nya reglerna, säger Stefan Asklöf.

Stefan Asklöfs och Roger Zinders första intryck är att lagtexten är svårläst.

– För den vanlige företagaren kan det inte vara lätt, för att inte säga rent omöjligt, att ta till sig bestämmelsen. Känslan är att man från regeringshåll varit oerhört mån om att verkligen begränsa läkningen av diskrimineringen till ett minimum, säger Roger Zinders.

– Men okej, om företagare som nu står inför en familjeintern överlåtelse får ett lagstadgat ”kryphål” är det bara att gilla läget och anpassa sig därefter. I det avseendet tror vi dock att det är klokt att rådfråga skatteexpertis, säger Stefan Asklöf.

“Trädadomarna” påverkar

Lagförslaget gäller bara överlåtelser som genomförs efter 1 juli 2019. Det ska ses mot bakgrund av den rättspraxis som vuxit fram kring begreppet ”samma eller likartad verksamhet” med början i de så kallade trädadomarna från 2010.

Ett vanligt förfarande när ett företag ska säljas är att göra det via holdingbolag – i vart fall när säljarens gränsbelopp på aktierna i företaget är begränsat. Köpeskillingen köparen betalar för företaget landar därmed skattefritt i holdingbolaget och kan sedan tas ut av säljaren i den takt som önskas.

– Vanligt förekommande är då att säljaren upphör att vara verksam i företaget och inte heller är verksam i holdingbolaget. I ett sådant fall tar det fem hela beskattningsår innan säljaren är ”ute ur” 3:12-systemet med innebörden att beskattningen vid efterföljande tömning av holdingbolaget (trädabolaget) stannar vid måttliga 25 procent, säger Roger Zinders.

Nytt lagförslag presenterades

På grund av rättspraxis kring ”samma eller likartad verksamhet” har nämnda femåriga trädaperiod inte kunnat påbörjas efter en familjeintern överlåtelse av det skälet att någon som är säljaren närstående fortsatt att vara verksam i företaget – en effekt som inte hade uppkommit om överlåtelsen skett till utomstående.

Problemet uppmärksammades av branschen relativt omgående, men det dröjde till 2016 innan den så kallade 3:12-utredningen lämnade förslag på åtgärd (SOU 2016:75). Med utgångspunkt i utredningen arbetades ett lagförslag fram som tillsammans med en mängd försämringar på området var på väg mot riksdagen sommaren 2017.

– I ljuset av hot om misstroendeförklaring från oppositionen drogs förslaget tillbaka i sin helhet, inklusive den politiskt helt okontroversiella frågan om läkningen av den skattemässiga diskrimineringen av familjeinterna överlåtelser, säger Stefan Asklöf.

– I och med det nyligen ingångna så kallade januariavtalet plockades dock förslaget upp igen, denna gång utan att tyngas av försämringar på andra håll i 3:12-systemet. Därför finns det förstås inget som kommer att stoppa förslaget denna gång, fortsätter han.

Charlotta Marténg

Så här slår förändringen

Den nya paragrafen, 57:4 a inkomstskattelagen (IL), är utformad som en strikt undantagsregel från huvudregeln i 57:4 IL. Undantagsregeln gäller alla möjliga överlåtelser inom den så kallade närståendekretsen, exempelvis två eller flera syskon emellan. Det enda undantaget (från undantagsregeln) är överlåtelser till make/maka.

Så här beskriver Stefan Asklöf och Roger Zinders hur den nya paragrafen i inkomstskattelagen kommer att påverka företagen:

I termer av ett generarationsskifte från förälder till barn där föräldern sett till att den formella överlåtaren av företaget (nedan kallat Verksamhetsföretaget) är ett holdingbolag (nedan kallat Trädabolaget), kan bestämmelsen formuleras så här:

Förälderns andelar i Trädabolaget ska inte anses kvalificerade om den enda grunden är att barnet är fortsatt verksam i Verksamhetsföretaget. Nej, det måste finnas en annan grund, exempelvis att föräldern själv varit verksam i Verksamhetsföretaget under den senaste femårsperioden. Den föreslagna 57:4 a IL förkortar således inte förälderns ´”normala” femåriga trädaperiod – den medför dock att trädaperioden påbörjas från och med året efter att föräldern upphört att vara verksam i Verksamhetsföretag.

Syftet är med andra ord att föräldern ska befrias från den ”samma eller likartad-smitta” via barnets fortsatta verksamhet som följer av 57:4 IL.

För undantagsregelns tillämplighet uppställs fyra villkor, vilka samtliga måste vara uppfyllda.

Villkor 1 uppfattar vi egentligen bara som en självklar förutsättning, nämligen att något har överlåtits från förälderns Trädabolag. Ett generationsskifte får väl så att säga per definition antas innefatta en överlåtelse av något.

Villkor 2 innebär att föräldern måste vara helt utan ägarandel i Verksamhetsföretaget. Det måste således vara fråga om ett fullständigt skifte. Ett vanligt förfarande är dock att ägandet övergår till barnet succesivt under en längre tidsperiod. Undantagsregeln blir dock tillämplig först året efter att barnet övertagit samtliga andelar i Verksamhetsföretaget.

Villkor 3 medför en viss ”tidspress” att genomföra generationsskiftet. Om föräldern upphör att vara verksam i Verksamhetsföretaget måste generationsskiftet genomföras inom tre år räknat från och med året efter att föräldern upphört att vara verksam.

Ett exempel kan illustrera: En förälder äger, via ett holdingbolag, 100 procent av aktierna i Verksamhetsföretaget. Av vilket skäl som helst, exempelvis försämrad hälsa, väljer föräldern att sluta arbeta i företaget under våren 2019 och istället låta barnet ta över ledningen av företaget. Samtidigt överväger föräldern också att överlåta aktierna i Verksamhetsföretaget till barnet, men detta upplever föräldern känslomässigt svårare. Åren går och beslutet drar ut på tiden.

Om föräldern ska komma i åtnjutande av den nya undantagsregeln måste dock aktierna övergå till barnet senast 31 december 2022. Det gäller nämligen att föräldern ska ha varit verksam i Verksamhetsföretaget ”under minst fem av de sju beskattningsåren närmast före det beskattningsår som överlåtelsen sker”. Om överlåtelsen sker i december 2022 kan konstateras att föräldern under sjuårsperioden 2015–2021 varit verksam fem av dessa år (2015–2019). Kravet på ”fem av sju år” är således uppfyllt. Men om överlåtelsen dröjer till januari 2023 kan däremot konstateras att föräldern under den nu aktuella sjuårsperioden 2016-2022 bara varit verksam under fyra av dessa år (2016-2019). Kravet på ”fem av sju år” är i det fallet inte uppfyllt. Tilläggas ska dock att kravet på verksamhet enligt detta villkor inte behöver uppfyllas av föräldern, utan av någon denne närstående (dock ej det övertagande barnet).

Slutligen, genom villkor 4 om ”särskilda skäl”, avser regeringen att rättstillämpningen framöver ska kunna fånga upp fall som exempelvis otillbörlig omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster. Luddigt förstås, men en traditionell säkerhetsventil mot kringgåenden och icke avsedda effekter.

Stefan Asklöf, Deloitte och Roger Zinders, Zinders skatt

Lyft ditt företag med ett tydligt ägardirektiv

Underskatta inte vikten av ett tydligt ägardirektiv. Med struktur för ägare, styrelse och företagsledning är det lättare att utveckla företaget. Missa inte Resultats miniserie i tre delar där Monika Lindberg och Helena von der Esch på Grant Thornton hjälper dig att förstå ekonomin ur ett ägarperspektiv.

I del tre belyser vi frågan: Hur gör du som ägare för att med ett tydligt ägardirektiv skapa rätt styrningsmodell för styrelse och ledning?

Ett tydligt ägardirekt är A och O för att kunna skapa en bra styrningsmodell för styrelse och ledning. Det är ägaren eller ägarna som tar ansvar för att göra ett aktuellt och väl genomarbetat ägardirektiv.

– Det är också viktigt om man är flera ägare att man använder en gemensam linje och talar med en gemensam röst. Ägardirektiv är ett dokument som går till styrelsen, för att den ska kunna fatta strategiska beslut och som sedan går till ledningen som ska agera på de strategier styrelsen lagt, säger Helena von der Esch, affärsrådgivare, Grant Thornton.

Ägarna till ett nybildat företag fokuserar ofta på affärsplan och budget. Men det är lika angeläget att lägga tid på ägardirektivet redan från start. Punkter som ska vara med är mål för verksamheten, när och om man vill ha ett aktivt styrelsearbete på plats från början och hur det bemannas, fördelningen av roller i företaget bland ägarna samt den gemensamma värdegrunden hos ägarna.

– Man kan använda ägardirektivet som grund för att skapa en styrelse. Styrelsen bygger strategiska riktlinjer för en företagsledning som i sin tur leder bolaget i daglig verksamhet, säger Helena von der Esch.

Målen i ägardirektivet ska även innehålla nyckeltal. Om ägarna bestämmer sig för en årlig tillväxt på tio procent, ska styrelsen lägga den strategiska planen i ett längre perspektiv på tre till fem år för att nå dit. Det kan betyda att man bedömer att det kan bli en tillväxt på fem procent första året, noll procent andra året, och fem procent tredje året, säger Monika Lindberg, auktoriserad redovisningskonsult och certifierad affärsrådgivare på Grant Thornton.

– Ordningen är: Äga, styra, leda. Det är jätteviktigt att ägarna sätter upp mål via ägardirektivet. Exempelvis hur stort ska bolaget bli? Vilken avkastning väntar vi oss?, tillägger hon.

Ett företag befinner sig hela tiden i ett sammanhang, påminner Helena von der Esch. Ägardirektivet bör därför revideras varje eller vartannat år.

– Man kan fånga upp från företagsledning, via styrelse till ägarna, att ägardirektivet behöver ses över. Men det är bra om ägarna själva tar beslut i att revidera direktivet. Det är ett grundläggande ägararbete.

Många gånger är det svårt att göra ett ägardirektiv utan extern hjälp och då kan någon i styrelsen eller en affärsrådgivare komma till hjälp. Är man fyra till sex ägare får man räkna med att ägardirektivet ungefär tar lika många veckor att slutföra.

– Ta hjälp av någon som har djup förståelse för vad ett ägardirektiv är. Och som har en förmåga att håll i samtal mellan ägarna. Ett bollplank som kan hjälpa ägarna att föra fram en gemensam vilja som alla ägare kan stå för, säger Helena von der Esch.

– Som ägare kan man ofta bli lite ensam och har inte så mycket tid att ägna sig åt frågeställningar som egna personliga mål. Ibland kan det handla om att man som affärsrådgivare helt enkelt får föra samtal med ägaren kring vad denne vill med sitt liv. Varför äger du företaget? Varför ägnar du ditt liv och investeringar till att driva företaget? Det blir som ett utvecklingssamtal. Det upplever, enligt min erfarenhet, alla som väldigt positivt. Ägaren drivs att fortsätta utveckla företaget enligt sina visioner och mål, avslutar hon.

Sofia Hadjipetri Glantz

Det ska vara med i ägardirektivet:

• Företagets bakgrund, varför finns företaget?
• Vad är företagets syfte?
• Ägarnas gemensamma värdegrund.
• Mål för verksamheten.
• Tidsplan, hur ska företaget utvecklas?
• Vilka roller ska ägarna ha?
• Hur ska styrelsen bemannas?
• Ägarnas syn på hållbart ägande och hållbart företagande.
• Finansiering av företaget.
• Utdelning till ägare.
• Syn på risk.

Vilken information har du rätt till som ägare?

Vad utläser du som ägare egentligen ur en årsredovisning och vilken information har du rätt till? Och hur gör du för att med ett tydligt ägardirektiv skapa rätt styrningsmodell för styrelse och ledning? Missa inte Resultats miniserie i tre delar där Monika Lindberg och Helena von der Esch på Grant Thornton hjälper dig att förstå ekonomin ur ett ägarperspektiv.

I del två belyser vi frågan: Vilken information har du rätt till som ägare?

En eller ett antal entreprenörer startar ett bolag, arbetar i styrelsen och är dessutom operativa. Av förklarliga skäl skiljer man i det fallet oftast inte på rollerna. Men så blir bolaget större. Kanske tar man in en extern vd och styrelse.

Det är då du som ägare får en tydligare ägarroll – och då är det bra att veta vad du har rätt till. Det säger Monika Lindberg, auktoriserad redovisningskonsult och certifierad affärsrådgivare på Grant Thornton.

–  Det faller tillbaka på aktiebolagslagen. Om man läser i den så framgår det att ägaren har rätt till information på bolagstämma och årsstämma. Som entreprenör kan man bli frustrerad. Man har visserligen rätt att begära ut information från styrelsen, men styrelsen har också rätt att säga nej. I ABL 7:36 kan man läsa om en utökad möjlighet till information för mindre ägargrupper, säger hon.

Via ägardirektivet kan ägaren/ägarna vara tydliga med vad de vill och inte vill med bolaget. Ägardirektivet är kärnan i bolaget och styrelsen är skyldig att följa det som står.

Ägarna är i normalt fall så pass involverade att de ändå får informationen. Men det kan vara bra att känna till ägarens juridiska roll och vad ägargruppen har rätt till. Många ägare upplever just att de tappar kontrollen när bolaget växer och rollen förändras.

–  Då kan det vara en bra idé att sätta upp rutiner kring ett ägarråd, med ägarrapportering från vd:n eller styrelseordföranden. Om du som ägare är vd, så har du rätt till informationen. Men i rollen som vd, inte i rollen som ägare, påminner Monika Lindberg.

Sofia Hadjipetri Glantz

Läs även: Del 1 Så vet du att du har rätt nyckeltal

Så vet du att du har rätt nyckeltal

Vad utläser du som ägare egentligen ur en årsredovisning och vilken information har du rätt till? Och hur gör du för att med ett tydligt ägardirektiv skapa rätt styrningsmodell för styrelse och ledning? Missa inte Resultats miniserie i tre delar där Monika Lindberg och Helena von der Esch på Grant Thornton hjälper dig att förstå ekonomin ur ett ägarperspektiv.

Först ut är frågorna om vad du som ägare utläser ur en årsredovisning, vad nyckeltalen står för och hur du vet att du har rätt nyckeltal

En årsredovisning ger en första indikation på hur företaget mår – och ju mer du som ägare vet hur du ska leta efter informationen, desto mer får du ut av läsningen.

– Jag brukar säga att man ska angripa årsredovisningen. Själv börjar jag alltid med slutet. Där tittar jag på vad man har använt för regelverk när man har upprättat årsredovisningen. Förenklat, är den upprättad enligt K2 (regelbaserad) eller enligt K3 (principbaserad)? Där får man en första fingervisning, säger Monika Lindberg, auktoriserad redovisningskonsult och certifierad affärsrådgivare på Grant Thornton.

Det är viktigt att läsa förvaltningsberättelsen, tillsammans med den tillhörande flerårsöversikten, fortsätter Monika Lindberg.

– Fler än man tror läser en årsredovisning; intressenter, banker, långivare och potentiella köpare. Där ska man lägga lite krut. Antingen i text förklara varför det har gått bra. Eller förklara varför det kan ha gått lite sämre. I flerårsöversikten kan ägaren titta efter trenderna i bolaget, som omsättningar eller om bolaget har haft en tillväxt eller inte.

Även relationen mellan intäkter och kostnader är bra att titta närmare på. Om bolaget har haft en kraftig tillväxt, så kan ägaren leta efter information om kostnaderna har ökat i samma takt.

– Kanske har rörelseresultatet inte ökat. Då kan man fundera: Hur effektiva är bolaget på att hantera sin tillväxt? Det kan innebära att bolaget inte har effektiva processer, eftersom tillväxt inte bara ska ätas upp av kostnader.

Vilka förutsättningar har bolaget, om något skulle hända akut i dag, att betala sina kortfristiga skulder? Det ska framgå av balansräkningen i årsredovisningen. Har bolaget tillräckligt med tillgångar som snabbt kan omsättas i pengar för att betala skulder som förfaller?

– Om bolaget har det, så är det en trygghet. Å andra sidan, om man har väldigt mycket kortfristiga fordringar och inte så mycket skulder, kan det betyda att bolaget inte har koll på sina kassaflöden eller sin affärsmodell, påpekar Monika Lindberg.

Nyckeltalen i en årsredovisning kan ge ordentligt huvudbry till mottagarna. Men så behöver det inte vara. Via ägardirektivet (som lyfts i del 3 i artikelserien) sätter ägarna upp mål med företaget, nyckeltal som förs till styrelsen och ledningen och sedan anpassas till de olika bolagsorganen.

– Jag brukar tala om fem nyckeltal; tillväxt, bruttovinst, soliditet, kassalikvidet och avkastning. När nyckeltalen når ledningen behöver de brytas ned i nya nyckeltal som omvandlas till aktiviteter. Exempelvis, hur många säljsamtal behöver vi ringa för att uppnå detta? Vilken typ av kunder behöver vi? Allt från medarbetarna till ägarna ska gå åt samma håll, men genom olika aktiviteter och mål.

Nyckeltalen ska vara relevanta och mäta mot målen för att de ska kunna ge rätt information. Det handlar om att bolagen ska kunna styras åt rätt håll. Det är också viktigt att företaget väljer ut ett antal nyckeltal som de följer genom alla år, basnyckeltal. Här kan ägarna utläsa trender.

– Man ska inte välja flera nyckeltal som mäter samma sak. Om man inte vet vad man vill ha för nyckeltal så kan man ta hjälp av sin ekonomifunktion, sin redovisningsbyrå, rådgivare eller revisor, tipsar Monika Lindberg.

Sofia Hadjipetri Glantz

5 viktiga nyckeltal

• Tillväxt (omsättningsökning, ger indikation på tjänstens/produktens konkurrenskraft).
• Bruttovinst (intjänings-/vinstförmåga).
• Soliditet (överlevnadsförmåga).
• Kassalikvidet (betalningsförmåga).
• Avkastning (visar förmåga att ge avkastning till ägarna).

Andra nyckeltal kan vara: Kundnöjdhet. Vad har vi för hållbarhetsmål? Följer vi dem? Hur når vi dem? Hur mår medarbetarna?

Arbetskläder och förmånsbeskattning – vad gäller?

Kläder räknas normalt som privata levnadskostnader och kan inte dras av i deklarationen. Men vad gäller om jag arbetar som artist – visst kan jag göra avdrag för mina scenkläder då?

Det beror helt på vilken typ av kläder du använder på scen. Är det klädsel som även skulle lämpa sig för privat bruk, till exempel kostym eller klänning, är det en skattepliktig förmån. Scenkläderna måste märkbart avvika från vanliga kläder och inte antas komma att användas för privat burk, till exempel som en clowndräkt.

Skatteverket anser att följande krav behöver vara uppfyllda för att kläderna skall slippa bli förmånsbeskattade:

• utgöra arbetskläder, dvs. de tillhandahålls för att användas i tjänsten
• vara obligatoriska att använda i tjänsten för den anställda
• vara avpassade för tjänsten, dvs. plaggen bör vara enhetliga för viss personal eller ha någon annan särskild egenskap
• vara försedda med arbetsgivarens namn eller logotyp så att de märkbart avviker från vanliga plagg.

Petra Örjegren, auktoriserad redovisningskonsult

Likvärdig skatt vid generationsskifte föreslås

Vid generationsskifte i fåmansföretag ska skatten vara lika oavsett om företaget överlåts till en närstående eller utomstående. Det föreslår nu regeringen.

Propositionen som läggs fram härstammar från utredningen ”Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag” och handlar om att underlätta för familjer vid generationsskifte. Förslaget är helt i linje med den sakpolitiska överenskommelse regeringspartiet gjort tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna.

Dagens regler innebär att om ett fåmansföretag säljs till en närstående kan skatten bli högre än om företaget säljs till en utomstående person. I propositionen föreslås att det ändras och regeringen vill se ett undantag från bestämmelsen om så kallad samma eller likartad verksamhet.

–  Det här underlättar för att företag kan fortsätta att drivas inom familjen när någon går i pension. Det är viktigt eftersom familjeföretag är en central del av svensk ekonomi och står för ett stabilt och långsiktigt ägande, säger finansminister Magdalena Andersson, S.

Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR och auktoriserad skatterådgivare, välkomnar att företagare som generationsskiftar inom familjen nu får lika bra skatteregler som den som säljer företaget externt.

–  Nu återstår att även ta bort den så kallade 4-procentsregeln så att ägare till små och stora fåmansföretag behandlas lika. Den här frågan pekade jag tillsammans med FAR:s generalsekreterare och vd Karin Apelman på hösten 2018. Nu får vi se om droppen urholkar stenen även i denna fråga, säger han.

I propositionen föreslår regeringen ytterligare en förändring och det är i syfte att hindra kringgåenden. Ändringen innebär att tillämpningsområdet för de särskilda reglerna om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna, utvidgas. Med förslaget som nu läggs ska 3:12-reglerna tillämpas även när samma eller likartad verksamhet bedrivs i ett indirekt ägt företag.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 juli 2019.

Charlotta Marténg

Ingen moms vid uthyrning av företagsbostäder

Att hyra ut företagsbostäder i över fyra månader är inte momspliktig rumsuthyrning. Det meddelar Skatterättsnämnden. Beslutet har överklagats.

Ett bolag som hyr ut möblerade bostäder till företag, organisationer och myndigheter har vänt sig till Skatterättsnämnden för ett förhandsbesked. I dag hyrs bostäderna ut per dygn, per vecka eller per månad. Bolaget vill veta om det blir fråga om momspliktig rumsuthyrning om det hyr ut bostäderna på ännu längre tid än i dag.

Uthyraren tar upp två konkreta exempel:

• Ett företag bokar en företagslägenhet för fem månader. Bokningen ger möjlighet att förlänga tiden men den möjligheten utnyttjas inte.
• Ett företag bokar en företagslägenhet för fyra månader. Därefter görs en ny bokning och lägenheten hyrs ut till samma företag under ytterligare sju månader.

Uthyraren tyckte att båda uthyrningarna är momsskyldig korttidsupplåtelse. Bland annat framhöll uthyraren att hyran för bostäderna betalas per dygn, som i hotellbranschen, och att man konkurrerar med hotellen.

Men Skatteverket anser att uthyrningarna inte är tillhandahållande av tillfällig logi enligt mervärdesskattelagens mening. Tidsgränsen fyra månader är lämplig. Sex månader skulle kunna medföra att uthyrning av möblerade bostäder per termin till studenter beläggs med moms, anser Skatteverket.

Skatterättsnämnden ger Skatteverket rätt och skriver att den här formen av uthyrning inte är sådan aktiv upplåtelse som när hotell hyr ut rum. Den avgörande skillnaden är att hotellrum hyrs ut för korta vistelser.

Här är det i stället fråga om ett kontinuerligt utnyttjande av lägenheterna. Därmed handlar det här om undantagen upplåtelse av fastighet som avses i mervärdesskattelagens kapitel 3 paragraf 2.

Björn Dickson

Ersättning för arbetsskada kan ge skattelindring

Engångsersättning för förlorad framtida inkomst kan ge skattelindring. Men bara en gång för en och samma personskada, oavsett om pengarna betalas ut under olika år. Det konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om skattelindring och ersättning för personskada. En man, AA, hade drabbats av en arbetsskada. Under 2012 fick mannen ersättning för förlorad inkomst från sin trygghetsförsäkring.

Man kan få sådan ersättning i form av ett engångsbelopp, som en livränta eller som en blandning av båda. AA valde att ta emot ersättningen som ett engångsbelopp.

Beskattningen av en ersättning blir olika beroende på om den tas ut vid ett tillfälle eller under lång tid, till exempel som livränta. Därför finns en lindring av beskattningen för den som tar ut ersättningen i form av ett engångsbelopp – bara 60 procent av summan är skattepliktig. Skattelindringen gäller upp till 15 prisbasbelopp. På summor högre än så betalas vanlig skatt.

AA hade fått ersättning för förlorad inkomst på grund av sin skada under 2012 och 2017. Han räknade också med att få ersättning under 2018 och 2019. AA vände sig till Skatterättsnämnden för ett förhandsbesked: Skulle någon del av den ersättning han fick under 2017, och eventuellt under 2018 samt 2019, vara skattefri? Så länge som ersättningen inte översteg 15 prisbasbelopp per år tyckte AA att bara 60 procent av ersättningen skulle vara skattepliktig.

Skatterättsnämnden sa nej, och frågan fördes vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, som går på Skatterättsnämndens linje och därmed ger Skatteverket rätt. När en person får flera engångsbelopp för en och samma skada ska den skattefria summan vara högst 15 basbelopp. Den mest närliggande tolkningen enligt Högsta förvaltningsdomstolen är att skattelindringen ska gälla för alla utbetalningarna tillsammans, när de gäller en och samma skada. Det gäller även om pengarna betalas ut under olika år.

Björn Dickson

Pengar att söka hos Tillväxtverket

Funderar du på att ta ditt företag ut på nya marknader? Nu kan du söka stöd hos Tillväxtverket. Pengarna kan även användas för att utreda frågor kopplade till Brexit.

Nu kan du söka affärsutvecklingscheckar för internationalisering. Stödet vänder sig till små företag som vill ta in extern kompetens för att förbereda en internationalisering. En förutsättning för att ha en möjlighet att få stödet är att företaget har två till 49 anställda och en omsättning på minst tre miljoner kronor. Företaget måste också ha en befintlig vara eller tjänst att ta vidare till nya marknader.

Nytt för i år är att företag som bedriver handel med Storbritannien under 2019 kan använda affärsutvecklingschecken för internationalisering för att utreda frågor kopplade till Brexit.

Hur mycket pengar går då att få i stöd? Checken kan vara mellan 50 000 och 250 000 kronor, och maximalt hälften av vad internationaliseringsprojektet kostar totalt. Resten ska företaget bekosta.

Behöver ditt företag en mobilpolicy?

Leasa tjänstebil eller köpa?

Min kompanjon och jag ska skaffa var sin tjänstebil. Vi har likviditet i bolaget att köpa bilarna kontant, men ändå har vi fått rådet att leasa bilarna med hänvisning till momsregler. Vad anser ni?

Rådet ni har fått är förmodligen korrekt och bygger på att bolaget får lyfta 50 procent av den debiterade momsen på såväl den första förhöjda leasingavgiften som på de löpande leasingavgifterna, dock ej på restvärdet när ni löser ut bilarna. Kalkylen är beroende på vilken kalkylränta leasingbolaget räknar på. Ett gott råd är i regel att även låta banken räkna på om den kan ge ett bättre förslag än bilfirman. En närbesläktad fråga är om man ska välja avbetalningskontrakt eller leasingkontrakt om bolaget inte kan köpa bilarna kontant. Här blir kalkylen bättre med leasingkontrakt.

Jan Kjäll, senior advisor, före detta auktoriserad revisor

Läs mer om tjänstebilar och hur bonus malus-systemet slår i Resultat nr 1 som kommer ut i mitten av februari.

Skillnad mellan aktieägartillskott och villkorat aktieägartillskott?

När ett aktiebolag är i behov av kapital, på grund av förluster eller inför en investering, talar man ibland om aktieägartillskott. Det finns också termen villkorat aktieägartillskott. Vad menas och vad är skillnaden? Resultats experter svarar.

Aktieägartillskottet är som ordet antyder ett tillskott som påverkar bolagets Fria kapital. I praktiken innebär det att bolagets tillgångar ökar alternativt att en skuld till aktieägaren tas bort. Det får således inte innebära att bolaget har en skuld till aktieägaren på grund av tillskottet. När man talar om villkorat tillskott så är villkoren inte ställda mot bolaget utan är ett avtal mellan aktieägarna om att återbetalning skall ske genom att kommande vinster i bolaget skall användas för återbetalning innan övriga aktieägare får utdelning. Återbetalning av villkorade tillskott kan enbart ske sedan bolaget har en på bolagsstämman fastställd vinst. Tillskott kan också komma från tredje man, till exempel en kommun tillskjuter ett villkorat tillskott till en fotbollsklubb.

Jan Kjäll, senior advisor och före detta auktoriserad revisor

Friskvårdsbidrag på 6 500 kronor var förmån av mindre värde

Var går gränsen för hur högt ett skattefritt friskvårdsbidrag kan vara? En person vände sig till Skatterättsnämnden för att hen som anställd i ett bolag hade möjlighet att mot kvitto få friskvårdsbidrag på upp till 6 500 kronor. Hen ville i så fall använda bidraget för att betala ett medlemskap hos ett klättercenter för 5 400 kronor och resterande skulle användas till ett gymkort.

Ansökan föranleddes av att Skatteverket tidigare gett uttryck för att 5 000 kronor bör vara högsta skattefria belopp när utdelnings sker mot kvitto. Men om arbetsgivaren i stället för att betala ut ett friskvårdsbidrag betalar ett gymkort för de anställda så ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen för enklare slag och mindre värde, även om kostnaden är högre än 5 000 kronor.

När frågan prövats av Skatterättsnämnden framhöll Skatteverket att det är skillnad på förmåner i pengar och naturaförmåner. Myndigheten håller fast vid att ett skattefritt friskvårdsbidrag bör uppgå till högst 5 000 kronor. En utbetalning mot kvitton som överstiger den summan ska därmed beskattas.

Men Skatterättsnämnden höll inte med Skatteverket. Nämnden skriver i förhandsbeskedet att det i lagstiftningen inte är uttalat vad som avses med mindre värde. Mot bakgrund av praxis kan friskvårdsbidraget, om de används på det sättet som beskrivits, uppfylla kravet på att vara av mindre värde. Förmånen är alltså att anse som skattefri personalvårdsförmån.

Så räknar du ut karensavdraget

Karensdagen har ersatts av ett karensavdrag. Var uppmärksam på om det påverkar ditt företags löneadministration. 

Förra året beslutade riksdagen att införa ett karensavdrag och ta bort karensdagen. Bakgrunden var bland annat att man ville ha ett mer rättvist och förutsägbart system. Oavsett när sjukfrånvaron inträffar ska avdraget vara detsamma för den försäkrade.De nya reglerna började gälla 1 januari då karensavdraget infördes. Det påverkar dig som arbetsgivare, och innebär att när en av dina anställda blir sjuk får du räkna på ett nytt sätt. Det är också en god idé att vara uppmärksam på om ditt företags löneadministration påverkas.

Karensavdraget görs i samband med sjukfrånvaro, och avdraget är 20 procent av den sjuklön eller sjukpenning som man får vid en genomsnittlig arbetsvecka. Beloppet baseras alltså på hur mycket den anställda arbetar i genomsnitt en kalendervecka. För personal som har en bestämd sysselsättningsgrad, till exempel heltid eller deltid, ska du utgå från det som är överenskommet.

Jobbar dina anställda utifrån en oregelbunden sysselsättningsgrad är det du som arbetsgivare som ska göra en bedömning av hur mycket personen skulle ha arbetat en genomsnittlig vecka.

På verksamt.se finns ytterligare information om karensavdraget och räkneexempel för karensavdraget.

Höjda avgifter hos Bolagsverket

Funderar du på att byta namn på ditt företag? 1 februari höjer Bolagsverket avgiften för namnbyte. 

Bolagsverket bildades för snart 15 år sedan då bolagsavdelningen i Patent- och registreringsverket (PRV) blev en egen myndighet. Myndigheten har tre grundläggande uppgifter:

– Myndighetsutövning (det vill säga granskning och registrering av företag och föreningar, ändringar i företag, hantering av årsredovisningar och beslut med mera).

– Service och information (att tillhandahålla företagsfakta, öppen och tillgänglig information om företag och föreningar).

– Förenkling (förenkla företagandet och tillsammans med andra aktörer utveckla effektiva digitala tjänster).

Till skillnad från många andra myndigheter finansieras inte verksamheten främst av skatter utan huvudsakligen genom de avgifter som tas ut för tjänsterna som utförs. Från och med 1 februari 2019 kommer Bolagsverket att höja avgiften för flera av sina tjänster – bland annat berörs aktiebolag, enskilda näringsidkare, ekonomiska föreningar, företagsinteckningar och e-ingivna kungörelser.

En lista över alla ändringar finns på Bolagsverkets webb, men några av avgifterna som höjs är:

För aktiebolag

• Ändring av företagsnamn e-tjänst 1 300 kronor, blankett 1 500 kronor.
• Ändring av styrelse, revisor eller firmateckning e-tjänst 700 kronor, blankett 1 000 kronor.

För enskild näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag

• Registrera enskild näringsidkare, handelsbolag eller kommanditbolag e-tjänst 1 100 kronor, blankett 1 400 kronor.
• Ändra företagsnamn e-tjänst 900 kronor, blankett 1 100 kronor.
• Ändra exempelvis bolagsman, revisor eller firmateckning e-tjänst 500 kronor, blankett 800 kronor.

En avgift som däremot sänks är avgiften för e-ingivna kungörelser som kommer att sänkas från 30 till 20 kronor.

Charlotta Marténg

Nytt år – nya regler

Nytt år innebär nya regler. Tidningen Resultat ger dig en kort sammanfattning av några av de viktigare regelförändringarna som kan vara bra att känna till och som trädde i kraft 1 januari 2019.

Arbetsgivardeklaration på individnivå

Den största förändringen med de nya reglerna blir att arbetsgivaren inte längre ska redovisa lön och skatteavdrag i ett totalbelopp för samtliga anställda. Fram tills årsskiftet 2018/2019 (eller halvårsskiftet för vissa företag) har det fungerat som så att arbetsgivaren senast 31 januari året efter att ersättningen betalats ut ska lämna en kontrolluppgift där det framgår vem som fått ersättning, förmåner och för vem utbetalaren gjort skatteavdrag.

Med de nya reglerna gäller det att hålla koll på alla uppgifterna och redovisa dem varje månad. Det som ska specificeras för varje anställd är utbetald ersättning, förmåner och skatteavdrag.

Genom att arbetsgivardeklaration införs på individnivå kommer det att bli enklare för de anställda att kontrollera hur mycket arbetsgivaravgift som betalats in och att skatter har dragits av. Samtidigt blir det enklare för Skatteverket att komma åt svartarbete och förutsättningarna att hitta oredovisade inkomster ökar.

Guide Revision uppmärksammas i Tidningen Balans

Nominering

Guide Revision var en av sex byråer som hade chans att vinna pris som årets framtidsbyrå. I stor konkurrens gick priset till Saldo Redovisning. Grattis till Saldo Redovisning!